Starta dagen med en god frukost.

Ni tröttnar nog snart på mina frukostbilder, men det är något speciellt med att fotografera just frukost tycker jag. Det är även något av de sakerna som jag tittar mest på när jag kollar in på andras Instagramkonton. Jag gillar att se människors porslin och frukostar, det ser inbjudande ut och det gillar jag.

Som jag skrev tidigare idag, har denna dag varit en dag utan slut. Jag försöker varva ner just nu och det gör jag bäst genom att blogga, samt att läsa andra bloggar. Det är då min hjärna får gå ner i högvarv när jag speedat upp den för mycket.

Har även precis färgat håret, eller mest rötterna kanske jag ska säga. Vet dock inte ännu hur nöjd jag blev, kändes inte som det blev någon förändring? Får se när jag plockar bort turbanen från huvudet. Hur som haver det är gjort och kanske får känna mig lite fin inför Stockholm.

Har ni gjort något speciellt idag? Jobbar ni eller är ni lediga?

En enskild firma.

Inlägget är i samarbete med Starta enskild firma.

Vet ni vad jag helst av allt just nu vill lära mig? Jo att starta en firma och kunna bokföra och allt annat som kommer med saken. Jag bloggar och får ibland lite pengar för detta, det är inga stora summor så att jag kan leva på bloggen, men lite pengar till roliga saker som jag sedan sparar till speciella saker. Till exempel betalade jag min doulautbildning för pengar jag tjänat in. Men till saken, jag tar i dagsläget endast emot pengar som är skattade och klara när jag får dem. Helt enkelt för att jag tycker det är läskigt med bokföring och att göra fel. Jag vill helst att någon annan fixar sånt där. Samtidigt sitter jag i en dröm om att i framtiden kunna erbjuda mina specialistområden som jag studerat inom, och då känns det ännu mera viktigt att kunna.

Så när jag då fick chansen att skriva om starta-enskildfirma.se kändes det helt rätt. Sidan är bra och informativ och bara genom några klick kan du starta en firma. Du får hjälp och kvalitetsgranskning och hur bra är inte detta? Det kändes lite som att äntligen har jag hittat en tjänst som är något för mig. Jag ska såklart titta närmare på tjänsten innan jag gör något, jag är nämligen en sån där som velar i mina beslut innan jag bestämmer mig. Men rent spontant känns detta helt rätt och spännande. Nu kanske jag äntligen kan fixa med sånt här och få hjälp med det.

Har du kollat in sidan förut? Vad tänkte du om den?

Inlägget är ett samarbete, men orden och texten är mina egna.

Äntligen lite rast.

Bild på mina favorithanddukar av märket Odd Molly.
Bär förövrigt Odd Molly på kroppen idag också. Så himlans fint!

Nu tar jag rast för första gången idag. Vissa dagar i det här yrket alltså, man känner sig belönad när man får rast. Eller känner en glädje i att unna sig att gå på toaletten. Helt sjukt egentligen hur alla dessa yrken där man arbetar med människor är uppbyggt på ett system där man sällan har tiden till toalettbesök. Jag tänkte förut vad jag skulle kunna se som min superkraft och det är att kunna hålla mig en hel dag utan att kissa en endaste gång. Min blåsa är helt enkelt min superkraft än så länge, jag vet dessutom att det här gäller alla som jobbar med människor. Pratade med en läkare en gång som frågade om jag kissade som jag ska, jag tittade på henne och sa “Kissa? I mitt jobb är det inte något man gör bara så där“, hon suckade och sa “jag vet precis vad du menar“.

Det är ju något galet i systemet. Ni vet bilden med mensblod som en barnmorska visade i somras? Precis det där känner vi nog alla igen oss i. När man vandrat runt med mens och känt sig glad att man burit svarta byxor just den dagen. Att vara kvinna på arbetsmarknaden är verkligen ingen hit, jag förstår de kvinnor som sjukskriver sig när de har mens.

Nu ska jag unna mig det där toalettbesöket jag skriver om. Sedan ska jag försöka vila en stund och bara tänka. Hoppas att helgen ska ge mig lite energi, för jag känner att sjukdom sitter i kroppen och vem vet man kanske mår lite bättre efter en resa. Jag hoppas det, att jag så må bra efter helgens resa.

Nya kläderna från Me&I!

Igår kom plaggen från Me & I. Så fina, köpte blusen ovanför samt ett par svarta leggings/byxor som jag ska till. Tror det blir perfekt nu på fredag när jag ska på Mama Mia the party.

Då jag var värdinna och försäljningssumma blev så pass hög fick jag två värdinnegåvor denna gång. Aldrig varit med om det tidigare, men antar att jag har Babblarna att tacka för den saken. Så valde jag denna T-shirt. Känns som den kommer bli en favorit. Lite tråkigt bara att inte detaljerna syns bättre på bild, den är draperad på sidan nämligen.

Min andra värdinnegåva fick bli en T-shirt med Diddi från Babblarna. Den går inte att köpa, utan är endast för värdinnor. Funderar på om jag ska sälja den eller behålla. Har inte bestämt mig ännu, därmed ligger den inplastad. Den är rosa i färgen, men syns inte på fotot.

Att må bättre, och mina rädslor för terrorattentat.

Mår helt klart bättre, så skönt. Idag är ögonen kladdfria även om jag har en hosta som ger mig andnöd så kan jag ändå jobba. Får fylla på med mer hostmedicin imorgon efter jobbet. Känns som det är mycket nu. Eftersom jag nu fått besked om virusinfektionen som är i min kropp får jag bara gilla läget som det är nu. Visst kan jag känna mig nedstämd med det här, men samtidigt så kan man inte styra sånt här. Man får bara gilla läget helt enkelt.

Har nyss pratat med min mamma som fyller år idag. På fredag så träffas vi när vi ska åka mot Mama Mia the party i Stockholm, det ska bli jättekul. Samtidigt har jag ångest inför det där, att resa. Jag oroar mig konstant för terrorattacker och Stockholm är inte staden där jag känner lugn inför. Inför varje resa utanför Falun känner jag denna känsla av rädsla. Det är lika när jag går på stan här också, enda platsen jag känner en trygghet på är här hemma i mitt hem.

Jag känner inte någon trygghet alls, slutade flyga i samband med 11/9-01 och tanken på att resa till Stockholm efter vad som skedde där den 7/4-17 får mig att gripas av en inre ångest. Det där fina som folk skrev att terror inte får vinna, det stämmer inte på mig. Terrorn vann fett över mig, varje gång något sådant sker vinner den. Är det något som får mig rädd är det terrorattentat. Jag skräms ihjäl av saken, och jag vill verkligen inte råka ut för något sådant. Jag tänker på det flera gånger i veckan, kollar flyktvägar när jag befinner mig på en ny plats. Har alltid koll på nödutgång och sitter så nära väggar jag bara kan. Mitt liv är helt enkelt styrt av katastroftänk.

Jag ser framemot att se Mama Mia the party, men rädslas för allt det andra runt omkring. Jag vet att först när jag klivit av tåget på lördag här i Falun kan jag glädjas av hela resan. Först när den är över, inte under tiden jag är där. Utan först när allt är färdigt och jag vet hur det gick, för så fungerar min hjärna och på ett vis är det så sorgligt.

En egen bil.

Inlägget är ett samarbete.

Jag skriver om det då och då, den där tanken att skaffa bil. Det skulle vara så skönt att ha en egen bil att åka runt i, att kunna ta mig dit jag vill utan att begränsas av något. Känner ni igen den känslan? Vissa dagar känner jag mig mer sugen än andra på att köpa bil faktiskt som under vinterhalvåret när det är snö och tråkigt. Jag känner mig isolerad av att vara hemma sådana tillfällen, bli begränsad. Jag skulle då vilja ha en bil och kunna åka iväg någonstans bara nu på en gång.

Så dök det upp en chans att skriva för ett företag, och jag tänkte varför inte? Det blir med egna ord och det är ju bra. Bara för att klargöra att jag gjort texten med sidan jag länkar till. För jag behöver lite en spark i baken på det här med bilköp. Rent spontant är jag inte speciellt kräsen, det ska vara en bil som kan ta mig från punkt A till punkt B, och tillbaka från punkt B till punkt A igen. Jag gillar Offroader från Mercedes-Benz, just den modellen av bil tilltalar mig lite extra. Kanske för att jag tycker om känslan av att komma upp lite när jag kör bil. Den ska helst inte krångla och bara köra fram på vägen? Då hade jag varit riktigt nöjd, sen är det ju faktiskt en viss frihet i att ha en bil. Speciellt när jag har släkten i Orsa som jag skulle vilja träffa oftare. Jag måste göra slag i saken för min egen skull. Jag antar att det är en speciell känsla att kliva in i en bil för första gången med nycklarna i handen och bara köra iväg, rakt mot friheten.

Ögoninfektionen och läkarbesök.

Vilken respons jag fått på gårdagens inlägg. Så många som verkligen uppskattade inlägget och dessutom har det delats flera gånger. Blir så klart glad över saken, det är fint att få ta del av era tankar och erfarenheter. Tänkte börja med att skriva detta, då det värmer att se ert engagemang i inlägget. Fortsätt gärna kommentera och dela, det är fint att se hur många som känner igen sig.

Flera av er undrar säker även hur det går med min infektion. Det är bättre idag, men igår var det hemskt. Tanken var att jag skulle jobba, men vaknade med ett öga fyllt med var och svullnad. Dessutom var och är andningen påverkad då jag hostar hela tiden, så fick ringa mig sjuk och bege mig på en akuttid till Falu vårdcentral. Där säger läkaren att hon rekommenderar mig att vara hemma nu när det är så här. Tydligen kommer infektionen komma och gå i flera månader… Blir mindre roligt ekonomiskt detta och ännu mindre roligt eftersom jag just nu sitter i nationella provtid och har massor med studier att ta mig för. Jag kände stress inför allt, men sedan tog jag mig ett djupt andetag och började tänka på mig och min hälsa igen. Är man sjuk så är man, det går inte att göra något åt detta förutom att gilla läget. Jag har råkat ut för en infektion i min kropp och eftersom jag lider av en kronisk lungsjukdom så är det som det är med mitt immunförsvar. Man får gilla läget, ta ett djupt andetag och inse att det är här livets väg nu bär mig.

Jag försöker tänka att varje grej man möter på vägen i livet är en erfarenhet inför något större, det gör att hur jobbigt nu allt må vara, kommer det förmodligen bli värre och såldes har jag den här erfarenheten med mig att leda mig framåt med efteråt. Låter tragiskt och bittert men så är det, nu ska jag ta och vila. Är ändå hemma idag och mår lite bättre, tack till den som uppfann Betapred! Om det fortsätter så här ska jag jobba imorgon, så håll tummar och tår!

Har du bara ett barn? Ett inlägg om samhällets syn på enbarnsföräldrar.

Jag fick ett önskemål här på bloggen om att skriva ett inlägg kring ämnet att vara enbarnsförälder. Om saker jag fått höra och människor som frågar om syskon, jag ska skriva om detta utifrån mina erfarenheter och känslor. Jag sitter inte inne på svaren men så här upplever jag det.

För det första så stör jag mig oerhört mycket på hur människor uttrycker sig runt personer som har ett barn. Det är som att man ingår i en grupp mindre vetande för att man råkar ha ett barn. Jag är av en åsikten att det inte spelar någon roll om du lever utan barn eller har femton barn. Jag anser att varje barn är unikt och därmed kan du omöjligt sitta inne på svaret hur enkelt eller svårt det är för en specifik person att ha barn runt sig.

Dessutom är ett barn aldrig “bara” någon. Jag är väldigt glad över att ens fått barn. Många tycks glömma att det inte är så lätt att bli gravid eller få barn. Vissa blir absolut gravida snabbt, men många är det även som kämpar. År ut och år in, får upprepade missfall eller aldrig blir gravida. Några testat IVF, äggdonation och spermiedonationer, men det blir ändå inga barn. Ett barn kan alltså aldrig vara “BARA“, det är ett mirakel utan enkla medel.

När jag nu skrivit ovanstående kan jag gå vidare på samhällets och dess syn på enbarnsfamiljer. Att endast ha ett barn sticker i ögonen hos många, oavsett om det är ett aktivt beslut eller något som bara är. Att ha ett barn betyder att folk väntar på att du ska bli gravid igen. Folk förväntar sig att du ska skaffa en till, och att det ska gå lätt. Folk har dessutom mage att lägga sig i ditt sexliv och ställa frågor. Det kommer även funderingar kring om man kanske tyckte det var så jobbigt första gången att man inte vill ha fler?

Oavsett varför man sitter i enbarnskarusellen så har du ingen rätt att ställa frågan. Om personen pratar med dig och berättar så lyssnar du. Men du säger inget alls, för du vet inte vad personen har för historia bakom sig. Du kan omöjligt veta vilka känslor personen bär på där inombords. Du vet inte om personen gråter varje kväll av längtan efter fler barn. Eller om hen går och känner sig glad över att fått ett barn efter flera missfall. Trampa inte på personer som har ett barn, för vi har känslor precis som ni.

Det finns härliga saker med att ha ett barn. Jag har kunnat göra så himla mycket saker med William och gett honom 100% uppmärksamhet, det har aldrig varit någon som behövt matas eller prioriteras före honom. Istället har jag kunnat leka, eller följa med på olika saker. Jag har aldrig behövt välja bort ett barn, för att följa med ett annat på olika aktiviteter. Jag har alltid kunnat göra allt för honom, det är fint och det har gjort att vi har en nära relation idag. Jag har ju alltid kunnat fokusera på honom.

Nu kommer många tänka att han blivit bortskämd på grund av den saken. Då tänker jag skriva att inget barn kan bli bortskämd av kärlek, uppmuntran och uppskattning. Så har vi den saken ur världen. Eller menar du att när du väljer tid för ett av dina barn att just denna blir bortskämd just då? Nej trodde inte det, barn blir inte bortskämda av att få tid med sina föräldrar. De blir glada för all tid de kan få tillsammans med dig som förälder och största förebild.

Jag får ofta frågor kring om jag inte vill ha fler barn. Har även fått uppkört i ansiktet att jag förmodligen inte kommer få fler barn. Jag har även fått höra att nu är William så stor så nu är det ingen ide att skaffa fler barn, för han skulle inte ha någon glädje av sitt syskon. Jag har ofta tänkt på det där, kanske för att min yngsta syster är en sladdis och föddes 13 år efter mig som är äldst i en syskonskara på fyra.

Nog för att jag blev irriterad på min yngsta syster när hon förstört något på mitt rum, men jag älskade henne samtidigt från första stund. Att gå med henne i vagnen, eller vandra runt på Orsa med henne i bärsele en hel kväll. Jag älskade att vara storasyster åt en bebis när jag var tretton år gammal. Jag lekte med henne, och var så tacksam över att ha en sådan liten syster. Dessutom blev hon moster endast 7 år gammal vilket resulterat i att William kunnat leka lekar med sin moster.

Jag vet att människor spekulerar i om jag kommer få fler barn. Jag vet att vissa säkert sitter och tänker ett och annat. Jag kan precis som ni omöjligt styra mitt öde. Jag kan drömma om olika saker, men jag kan inte styra mina drömmar. Mycket kan vi bestämma över men inte livet. Hur livets väg bär oss får vi endast veta efteråt, men en sak vet jag och det är att ingen har rätten att ifrågasätta mitt livsval. Oavsett om någon är frivilligt barnfri, ofrivilligt barnlös, enbarnsförälder eller flerbarnsförälder. Låt oss alla enas om att sluta fråga människor privata saker. Låt oss istället lyssna respektfullt på andras berättelser.  För att göra detta måste vi ge varandra redskapen att våga berätta. Det sker först när vi  vet att vi inte kommer att bli dömda.

Ett inlägg i liknade tema jag skrivit förut:
Graviditet är inte ett skämt.

Ögoninfektion igen.

Jag blir tokig, så var det igång igen. Ett öga svullet och kladdigt, hela dagen har jag gått runt med ett öga som kladdar och sväller. Jag ser sämre igen och känner mig trött, förutom det hostar jag hela tiden. Får som andnöd och känner mig allmänt trött, när ska detta sluta? Jag var så glad där när det inte var något från fredagen när jag var på Mälardalens högskola och fram tills i natt. Trodde att det var på rätt spår, förstår ni vilken besvikelse det är nu?

Min söndag har på grund av detta bestått av att sova. Jag blir så trött av detta, det är som att ha feber eller någon form av infektion i kroppen men inte vara sjuk. Så jag får ringa vårdcentralen imorgon igen. Känner mig helt säker på att det är något med allergi och astma som ligger till grund för detta, jag känner mig kropp. Jag vet att läkare tyvärr många gånger inte tagit mig på allvar men att jag med min magkänsla alltid har rätt. Jag vet när något inte stämmer i min kropp, jag är lyhörd. Det är något som inte är som det ska just nu, jag känner det så väl.

Vilket lågt inlägg det blev nu, men det är aldrig roligt när man mår så här. Jag känner mig så deppad. Att ha ett öga som inte fungerar det är jättejobbigt. Det påverkar mig både gällande jobb och studier. Dessutom bidrar det till migrän och det är heller aldrig speciellt roligt.

Victoria’s Secret – Underkläder.

Björn var på jobb i England i veckan. Hans flyg hem var lite försenat så då bad jag honom gå in på Victoria’s Secret och butiken på flygplatsen och handla nya trosor åt mig. Perfekt när man kan få något nytt så där, gillar dessutom dessa då de är mjuka.

Jag ville ha ett par grå och resten fick han välja. Det blev jättebra, nu har jag tre par trosor. Jag gillar att känna mig fin under, hur är det för er? Bryr ni er om era underkläder?