Det är val idag, även om jag redan nyttjat min rösträtt i form av att förtidsrösta är det ändå idag det är valdagen. Dagen innan man vet någonting mer än det lilla val man själv gjort. Jag tänkte skriva om val idag, inte i politisk mening utan ur mitt liv om valet av livets vägar.
När jag började blogga 2004 hade jag gjort det största valet hittills i mitt liv. Jag hade valt att bli mamma. Jag valde att skriva ner allt som skedde under graviditeten i min dagbok på en sida vid namn Lunarstorm. Varje dag skrev jag om livet, hur det kändes och delge mitt liv för människor jag kände eller som var totala främlingar för mig egentligen. Jag valde att utan jobb, utbildning och även partner bli mamma. Det beslut jag aldrig ångrat, men ett val som var helt rätt för mig.
Utöver detta livsavgörande val så gör jag precis som andra val hela tiden. Val som på ett eller annat vis banar vägen i mitt liv, vissa val kan jag styra andra är med påverkan av någon annan. Någonstans är det ändå mina egna val som oftast känns bäst i magen, valet där jag lyssnat på mitt hjärtas röst.
Men så finns det val efter vägen som jag inte kan påverka, val jag blir tvingad till att ta del av och som får mig att må dåligt. Jag är en orolig själ, jag tror många gånger att jag nog inte är skapad för denna stressade del av världen. Jag borde bo i ett lugn, där valen inte var lika livsavgörande. Där jag själv tog hand om mitt utan påverkan av alla faktorer som stressar mig dagligen. Där jag slapp ha en rädsla över att bli sjuk, eller slippa rädslan över att träffa någon jag inte vill möta.
Jag önskar mig en lugn plats där livet bara fick vara, där jag kunde andas frisk luft utan att känna att jag måste prestera något eller göra andra i min väg glada. Där jag slipper överanalysera varje litet ord någon sagt till mig eller om mig. Jag önskar mig fri från känslan av att oroa mig över livet och de val jag gjort eller kommer göra idag och främst framtiden. Jag önskar mig fri från att av ett minne svepas över med ångest över något som skedde i min barndom, ungdomsår eller i vuxen ålder. Jag önskar mig fri från känslan att alltid planera för framtiden, att alltid se katastrofer kring mig som är min strategi för att överleva.
Med trauman som jag upplevt, har mitt huvud lärt sig att ha en plan för allt. Plan för att slippa drunkna när nästa katastrof inträffar, jag vet att när något känns för bra kommer käftsmällen att smasha mig tillbaka till verkligheten så som den är.
Det finns val som gjort mig lycklig som valet att bli mamma. Men så finns det val som gjort mig olycklig och som jag omöjligt kunnat påverka för livets väg tagit mig ditåt.
Jag önskar mig fri från min inre oro, jag önskar mig fri från val som skrämmer mig och val jag inte kan påverka. Jag önskar så att min psykolog och det faktum att jag går och pratar med någon äntligen ska få mig att våga tala, att reda ut vägen och att bli fri. Att jag är en känslomänniska är konstaterat, att jag lider av PTSD lika så, men jag vill bli fri så som fåglar på himlen. Fri att andas och fri att leva mitt liv utan oro, men något sker runt mig. Jag gråter hos psykologen numera. Jag har aldrig gråtit tidigare, trots att jag gått hos skolpsykologer, skolkuratorer, BUP och öppenvården. Trots att jag gått hos terapeuter som vuxen har ingen lyckats nå mig där på insidan, eller fått mig att öppna min mörka box.
Men nu hon min psykolog har på något vis lyckats öppna min lilla box och alla mina känslor flödar ur min kropp. Jag gråter, stundvis skriker mitt inre. Jag har upplevt sorg, katastrof och vrede. Ilska och ledsamhet, men även mycket kärlek i mitt liv. Tyvärr har sorgen, ilskan, vreden och rädslan till slut fått övertaget kring mig fullt ut. Trots att jag aktivt gjort val för att hamna här, så kom jag hit en dag. Men det viktigaste valet jag gör i livet just nu är att äntligen bli fri från mina inre demoner. Fri från rädslan, fri nog att kunna andas. Jag gör det viktigaste valet i mitt liv just nu, jag väljer vägen att bli totalt fri!
Så bra inlägg om olika livsval och hur man kommit fram med hjälp val längs vägen. Hoppas att du får prata ur dig det som gjort ont under livet och att det får dig att må bättre, klokt val att be om hjälp tycker jag 🙂
Tack, jag hoppas att det ska bli lite bättre med mitt mående.
Vad härligt det låter, den där friheten.. Det är bra att din psykolog lyckats nå dig på det sättet. Hoppas du får känna dig sådär fri snart. <3
Ja det är verkligen en dröm, önskar så att jag en dag ska få uppleva det.
Jag önskar dig lycka och tro på ro.
Tack <3
Man gör många stira och små val i livet och ibland är dem smö valet ganska viktiga.
Men hoppas detta valet blir bra i slutändan?
Ja visst är det så.
Jag känner i gen mig en del, stressen och pressen man känner inför ett samhälle. Att kunna prestera och göra bra väl oavsätt vad. Men dom valen man gör som blir bra för en själv, är ändå mer viktiga val känner jag många ggr. Även det är viktigt i vårt samhälle vem som styr upp det, är de minst lika viktigt att vi själv mår bra i oss själva!??
Ja det är tungt :(. Jag hoppas på att få må bra, jag kämpar med det.
Vilket starkt och utlämnande inlägg – jag hoppas att med tiden du får frid från oron!
Tack, jag hoppas också det <3.
Så starkt av dig att skriva den här texten. Jag gjorde också valet att bli mamma utan partner och det är det bästa valet jag har tagit. Att leva i ett lugn utan stress skulle jag också vilja göra. Jag hoppas verkligen att du kommer känna dig fri en dag. ?
Tack, den är tagen direkt ut hjärtat. Visst är det så ett fint beslut. Jag har haft turen i att min sons pappa och jag är vänner fastän vi inte är ett par. Men det är ändå ett starkt val i livet :).
Vilket fint och känslosamt inlägg! 🙂 Heja dig!
Tack. <3
Små och stora val, alla är dem viktiga på sitt sätt 🙂
Ja så är det ju.
små och stora val, alla är dem viktiga på sitt egna sätt. Men vi hoppas på att detta val slutar bra 🙂
vi ska oxå iväg o rösta idag 😀
de e så underbart att få bli mamma 🙂 haha ja lunarstorm, lite synd att den sidan inte finns längre haha
glöm aldrig hur stark du är <3
Jag har redan röstat ;). Gjorde det för några dagar sedan :).
Ja det var ganska trevligt där :). Tack <3
Väldigt starkt skrivet, och jag kan relatera till en hel del av dina ord. Ibland väljer man rätt, ibland fel, och ibland väljer livet åt en för att man inte tänkte på att välja. Jag har också gått igenom fruktansvärt mycket, men har förträngt och inte klarat att berätta. Nu när jag tillsist gått sönder vill jag inget hellre än att bli fri från allt. Jag vill bosätta mig på en enslig plats och slippa bördan av alla enorma prestationskrav. Jag vill bara få vara, och vägen till att resa mig igen går nog via frihet. Jag har alltid lyckats resa mig från livets hårda käftsmällar, men den senaste tog nästan livet av mig.
Tack <3. Det låter precis som jag känner en dröm inför. Jag önskar att det är så det skulle vara att få självförsörja mig är också en dröm.
Du tager virkelig flotte billeder! Hvad tager du det med?
Tack :). Just dessa är med Iphone 🙂
Det är ju jättebra att din psykolog lyckats öppna upp dig så du får bearbeta det som tynger dig.
Ja det är bra, jag hoppas det kommer bli bra i framtiden 🙂
Känner absolut igen mig i det du skriver 🙂 Att bli mamma är verkligen det finaste man kan bli. Hoppas du får en fin söndag kommer bli spännande att följa valet ikväll 🙂
Ja det är verkligen det.
Jag tycker inte det är så spännande faktiskt, mest tungt.
Det låter som ett mycket klokt och bra vägval! Det enda rätta egentligen 😀
Ja jag hoppas att det blir bra och att man kommer framåt 🙂
Jag tror (eller vet ;-)) att kroppen lär sig av det som hänt tidigare, det lagras så att säga i minnesbanken, och just oro är en sån sak som triggar och gör att kroppen är bered på strid med den sabeltandade tigern trots det varit utrotad i tusen år
Jag har ju en liknande stress, oro eller ångest, jag är ständigt i beredskap, min kropp kan icke slappna av.
Nu påstår jag icke att jag VET exakt hur Du känner och mår, men jag tror jag har en aning och kan säga att jag förstår.
Att välja rätt och veta att det blir bra är svårt, att välja må bra låter enkelt men är inte en enkel uppgift.
Det enda vi vet är att just nu så lever vi…
Visst är det så, är väl därför att det blir svårt när man mår dåligt :/.
Val är nog det vi gör mest om dagarna tror jag… Val när vi skall kliva upp, val om vad vi skall äta, ha på oss för kläder, vad vi skall hitta på under dagen.. osv… Ibland är våra val även hur vi skall må… Val val val – hela tiden =) Hehehehe…
Ja det är ju så. Ibland är valen för tuffa också 🙂
Så jättefint skrivet. När jag kom till sista stycket om att du börjat gråta kände jag en lättnad, även om jag inte är riktigt säker varför. Kanske för att det känns som att gråta är det som man behöver ibland. Och som du skriver så har du nu öppnat dig, och det är ju då det är möjligt att ta dig vidare eller just bli fri. Jag hoppas verkligen det blir så för dig och att du blir fri demonerna. <3
Ja kanske, jag hoppas att det blir så. Jag hoppas verkligen att jag får släppa ut alla känslor snart 🙂
va skönt att du kan nu gråta ut för gråt helar själen 😉 kram på dig
Kanske, jag känner mest att tårar är jobbiga 🙁
Vilket fint inlägg du har skrivit!!! Känner igen mig i en hel del!! Vi får stötta varandra ? Kram
Tack så snällt skrivet 🙂
Så klokt att be om hjälp. Alla behöver nog ibland få prata med en psykolog. Var rädd om dig-
Ja man måste det ibland 😀
Jättefint inlägg! Jag började också min ”bloggkarriär” i dagboken på Lunarstorm, haha. Skrev som en dåre där!
Tack :). Så roligt 🙂
Känsligt inlägg, men bra! Tårarna hjälper oftast en att må bättre!
Svar: Han hade syskonens namn på handlederna och det var ju någon som bytade namn för 1 1/2 år sedan haha räcker upp handen
Ja ibland i alla fall.