Låt det brinna, låt det brinna låt det brinna. Ljuset i advent.

Så var det då första advent, jag plockade fram de röda ljus William köpt åt mig och satte ner i ljusstaken. Tände det första ljuset, det kändes sorgesamt. Det här är första december som jag inte ringer min mormor, så gott som varje dag vill jag bara ringa henne. Det är så tyst och ensamt i livet utan henne här. Jag lever men hon är borta, det är en obeskrivlig saknad i min kropp och i min själ.

Jag köpte mig ett decemberljus idag för att brinna varje dag enda fram till julafton. Visserligen en dag försent men det gör mig inget, jag försöker att finna den där julkänslan men den finns inte där. Men det har gått för kort tid för att inte sakna och sörja, jag får sakna och sörja. Det har bara gått en månad och en vecka sedan hon lämnade jorden. Men det gör ont, och saknaden är så enorm. Fina mormor som jag saknar dig!

Bli medlem i Bloggsupporten.

I somras skapade jag en grupp på Facebook. Jag saknade känslan som var sedan tidigare med bloggandet, där det var mer kommentarer än bara läsare.

Vad jag inte räknat med var att så många skulle få ökat läsareantal på sina bloggar, det blev som en bonus. Idag har min blogg verkligen lyfts och roligast är absolut alla nya människor och bloggar som jag får ta del av, alla kommentarer jag själv får och den fina stämning denna grupp har.

Är du också nyfiken på att bli en del i en stor gemenskap? I så fall klicka på denna länk eller sök efter Bloggsupporten – Vi som aktivt kommenterar hos varandra, läs reglerna och om du ansöker glöm inte att svara på frågorna.

Hoppas vi ses i den bästa gruppen på Facebook!

Julkalendern: Lucka nummer 2: ”Ett misslyckat val”

Julkalendern är skapad av Johanna kajson.

Den här blev en svår fråga, jag som mår väldigt dåligt ofta på grund av min högkänslighet borde hitta på hur många olika saker som helst att ta upp och så står det stilla i mitt huvud av något jag vill dela med mig till er av.

Men jag tänker att jag kan utgå ifrån mina ätstörningar. Jag har haft ett komplicerat förhållande till mat hela livet. Mat har alltid varit skamfyllt och efter åt av ätstörningar vet jag inte längre vad normalt förhållande till mat är. Som jag skrev i oktober så har jag skrivit in mig på DALA ABC som är ätstörningsenheten här i Falun och Dalarna. Om det är ett misslyckat val jag gjort i livet så är det att år efter åt varit en del av självsvält, hetsätning och skamfylld inför mat.

Mitt val att vara ätstörd har gjort att jag fördrivit bort vänner och andra som betytt något för mig, eftersom jag själv valt att inte umgås med människor för att jag känner mig för tjock eller fel. Jag har skadat min kropp så jag lider av magbesvär. Att vara ätstörd är ett val jag önskar mig aldrig fått uppleva. Även om det inte var ett aktivt val så är det något jag ångrar djupt.