Igår runt 15:30 befann jag mig på Scandic hotell i Västerås efter en lång dag på Mälardalens högskola. Vi hade seminarium och föreläsning, känns alltid bra när man är här på plats. Dock är det så i år att jag inte känner samma entusiasm som förra året, jag har tappat den där känslan jag hade då. Min mormors dödsfall har helt enkelt det största fokuset i mitt liv. 

Jag vet att när folk frågar, hur mår du? Så förväntar de sig att jag och alla andra ska säga ”det är bra”, men det gör jag inte jag säger att livet är jobbigt. Varför ska jag ljuga? Det är som att man gjort ordet ”hur mår du” till ett ord ungefär som ”god morgon”. Båda dessa är också saker som alltid stört mig, vem har sagt att min morgon var speciellt god? Jag brukar alltid säga hej i ren protest.

Hur som helst i skrivande stund sitter jag på Mälardalens högskola. Vi börjar om två timmar men jag är så morgonpigg och kan således inte hänga kvar på hotellet, så åkte till högskolan istället. Här kan jag sitta ifred men samtidigt med människor runt mig i rörelse. Dessutom kan jag här producera lite blogginlägg i lugn och ro. 

Stundvis önskar jag mig vara mindre morgonpigg, men det är helt enkelt inget som funkar på mig. Jag går hellre upp och startar dagen än att ligga kvar i sängen en längre tid. Det är skönt att bara få vara känner jag.

Sängen var i alla fall galet skön att sova i, och lika så hotellfrukosten. Visst är det ändå något speciellt med hotellfrulle? Det är verkligen bland det godaste jag vet!

Man blir ju mätt i magen för hela dagen, efter hotellfrukost. Det blir helt klart en lättare lunch för min del idag. Scandic Västerås levererade som alltid!