Julpynt & tentor.

Ikväll har jag julpyntat och skrivit på min tenta. Den börjar bli klar tentan och jag ser framemot att imorgon finputsa den så jag sedan kan skicka in den. Stryka över något och bara vandra vidare på något nytt. Det låter inte så fint att skriva så, men det är precis vad jag behöver. Om jag får omtentamen på den känns det okej, jag har upplevt värre saker detta år.

Nu ska jag alldeles strax bege mig mot sängen. Imorgon vaknar jag upp till ett julpyntat hem, jag tänkte hoppa saken först, såg ingen mening med att julpynta men William förtjänar en fin jul trots att jag är i sorg.

Hoppas just du haft en fin lördag!

Julkalendern: Lucka nummer 1: ” Mitt första aktiva val jag gjorde i livet”

Jag har hoppatJohanna Kajsons utmaning jag fullkomligt älskar såna här utmaningar med olika teman.

Mitt absolut första aktiva val som jag gjort är absolut att bli mamma. Jag hade kanske val innan det men inget var så stort som att vara nitton år, oplanerat gravid samtidigt som jag varken hade jobb eller utbildning. Jag hade hoppat av gymnasiet, mådde psykiskt dåligt och festade ganska mycket då det var en del av livet under den perioden. Där stod jag med ett graviditetstest som visade ett plus, på min toalett och livet förändrades på en sekund. Jag ville absolut inte göra abort, och att bli mamma kändes rätt trots den egentliga orätta situationen i livet.

Om jag aldrig blivit gravid där, hur hade då mitt liv sett ut idag? Jag kan inte ens tänka mig något annat än det livet jag har idag. Genom ta vägvalet att bli mamma som tjugoåring så stakades även min livsväg om. Idag är jag undersköterska, förskollärare, lärare, doula och hjälpmamma, kursledare i Amningskurs för blivande föräldrar samt specialpedagogstudent med 1,5 år kvar var utbildningen.

Jag gjorde ett aktivt val som skapade mitt liv, det är jag oerhört tacksam över, för vem hade jag varit om inte William fötts den 3 oktober 2004?

Adventsfirande i Kristine Kyrka.

Som jag skrev skulle jag till Kristine Kyrka. Williams skola Friskolan Mosaik hade adventsfirande där så jag passade på.

Det är verkligen så mycket höst just nu. Ingen sol, ingen snö och bara mörker. Att det här var sista november kändes inte helt rimligt. Det är också på dagen 11 år sedan jag tog körkortet.

Jag tände ett ljus får underbara mormor. Det kändes så i hjärtat att tända detta ljuset. Förstår inte att hon är borta, varje dag vill jag ringa henne som jag alltid gjort. Det finns alltid något jag vill delge henne, jag saknar henne så det gör ont från insidan och ut.

Satt och väntade tills alla eleverna tågade in i kyrkan. Det var allsång med “Hosianna Davids son”, “Bered en väg för herran” och sedan “Vi tänder ett ljus i advent”. Jag fick hålla borta tårarna för mina tankar fylldes av mormor. Älskar mormor vad du är saknad <3.