Juldagens början, IBS & att vara medial.

Denna lilla filur skapade jag igår på julafton.

Jag känner att tiden för att skriva ett inlägg om julafton får bli en annan dag. Vi ska upp till Orsa idag för att träffa släkten på min sida. Igår var vi med Williams på hans pappas sida.

Två stycken julfirande på två dagar, det blir så när sonen fått två stora släkter på båda sidor. Tycker det är fint, att han har så mycket släktingar runt sig.

Jag provade äta kött igår, tänkte se hur magen reagerade samt tycker det är jobbigt när man är bortbjuden att inte kunna äta. Ångrar mig att jag gjorde det, haft jätteont i magen idag och svullen mage deluxe. Det är helt enkelt så att min kropp med IBS inte tål att äta animaliskt. Jag tog inga mängder, utan verkligen lite.

Det år ett och ett halvt år sedan jag åt kött och kroppen reagerade på precis samma sätt som på den tiden. Magsmärtor och svullnad direkt. Jag kallar mig inte vegetarian eftersom detta inte är ett aktivt val jag gjort, utan att jag har vegetarisk kosthållning. Det är liksom på sätt och vis påtvingat för mig från min trasiga mage.

Jag trodde i min enfald att magen kanske läkt ihop nu. Att tarmen som inte haft de dessa smärtor sedan i april 2017 mådde bättre. Jag har fortfarande IBS-besvär med annan mat, men tänkte att lite kött i form av lite fisk och sammanlagt 3 köttbullar och en bit hästkorv skulle vara okej. Men det tyckte inte min IBS-mage.

Det finns massor av gott vegetarian och veganskt, speciellt på restauranger och inom soppor och grytor. Men hittills har inget substitut som hälsans kök, anamma och Astrid & Aporna varit något jag riktigt tyckt om. Det blir så begränsat då anser jag. Samtidig måste jag lyssna på magen, det här funkar inte.

Jag får se vad dietisten säger den 8/1 på Dala ABC kanske hon kan hjälpa mig till att få en fungerande mage. Kanske hon vet saker för magen som är bra dessutom.

Nu ska jag fixa iordning mig. Klockan 10:00 åker vi först till Plantagen eller ICA Maxi för att köpa rosor till mormors grav, även morfars. Min mormor stod mig dock närmare även om jag så klart tyckte väldigt mycket om min morfar med. Det känns i hjärtat att besöka hennes grav istället för att sitta i hennes kök, dricka kaffe och äta en smörgås med ost och prata om livet, som jag gjort vid varje besök i Orsa sedan jag flyttade till Falun som nittonåring. Nu får jag lämna en blomma på graven, och sakna henne dagligen. Jag hör henne ibland, känner henne ta på min kind eller ta i min hand. Jag brukar prata med henne, men hon syns inte länge nu är hon här som en ande, någon som vakar över oss.

Jag tror mitt öppna sinne kommer med min högkänslighet och att det tidigare från både mammas och pappas sida av släkten funnits personer som är mediala. Jag kan förutspå saker innan det hänt, inget som kommer genom att jag framtvingar något som i spåkort eller kulor, utan det är en känsla som en inre röst som berättar saker för mig. Det är helt enkelt så att jag bara vet, men varför vet jag inte.

Nu ska jag duscha, skulle gjort det för en stund sedan men skriver fortfarande!

God fortsättning på julen, du min underbara läsare!