Utmattningsdepression.

002

Nu har jag varit hos terapeuten och jag fick svaret att jag har en utmattningsdepression. Den är orsakad av arbetet och att jag kört på alldeles för länge i hög växel. Terapeuten visade ett diagram och visade vad normal stress under en dag ligger på, och där man också får återhämtning. Jag har inte fått någon återhämtning, mitt mående och denna extrema trötthet beror på att jag är utmattad och har slut på energi. Min ångest beror på att kroppen försökt få mig att inse att det är stopp nu.

Det här är anledningen till att jag inte velat träffa människor, varför jag inte velat gå på personalfester. Jag kände när jag satt där och lyssnade hur varje bit föll på plats. Terapeuten sa att jag skulle kontakta chefer för hjälp på företagshälsovården och hon sa att läkaren kommer förmodligen göra samma bedömning som henne vilket är sjukskriven under några veckor. Jag sa att jag vill ju tillbaka till jobbet. Jag rådfrågade henne och jag ska till jobbet imorgon för att ställa i ordning klassrummet. Ska även dit på måndag för att prata med eleverna på måndag eftermiddag ska jag till läkaren, och förmodligen blir jag då sjukskriven. Jag känner mig så trött, och energin försvann ännu mera nu. Jag promenerade hem med en tung sten i mitt bröst. Jag är 32 år och slutkörd, jag känner mig tömd på energi och ganska besviken på flera saker dessutom.

Nu vet jag orsaken till mitt mående, jag håller inte på att bli galen. Jag är inte deprimerad utan orsak. Jag är utmattad och trött, energilös och min kropp har sagt ifrån jävligt hårt.

Madeleine Stenberg

Bloggare sedan 2004. Bor i Falun med min son William född 2004. Är utbildad lärare, förskollärare, doula och hjälpmamma samt kursledare i Amningshjälpen. Studerar till specialpedagog.

86 thoughts on “Utmattningsdepression.

  • 16 augusti, 2016 at 11:40
    Permalink

    Stor kram. Skönt att veta vad det är och all krya på dig. Lyssna på kroppen.
    Susana recently posted..Stallet video

    Reply
  • 16 augusti, 2016 at 12:56
    Permalink

    såklart du inte håller på att bli galen<3 ..
    (men jag förstår din känsla, känner igen mig en del i det du skriver ..)
    Det verkar som en bra terapeut 🙂

    Våra kroppar och psyke reagerar ju till slut, en dag så säger det bara stopp :/

    Hoppas det går bra hos läkaren!

    Sv: Tack, kul att du tyckte om mitt inlägg!
    Ja gör det 🙂

    Kramar!

    Reply
    • 22 augusti, 2016 at 22:05
      Permalink

      Ja hon var bra, och det kändes skönt efteråt. Jag tror den där känslan av att känna sig galen var värst ett tag. Nu när man förstår börjar känslorna kännas annorlunda.

      Reply
  • 16 augusti, 2016 at 14:08
    Permalink

    Ibland måste man ta sig själv först i första hand särskilt när det kommer till hälsan, men det är även lätt att vara efterklok! Ta hand om dig och hoppas det blir till det bättre! kram

    Reply
  • 16 augusti, 2016 at 14:19
    Permalink

    Ja då var det samma som min mamma har, något liknande i alla fall . Det är bra att du fått en diagnos för oftast dom som lider av utmattningssyndromet tror att det är något riktigt allvarligt fel på dem, alltså livshotande. Men även om det du har inte är livshotande så är det jobbigt så klart. Du kommer må bättre och du kommer att komma tillbaka även om det kan ta tid kram

    Reply
    • 22 augusti, 2016 at 22:04
      Permalink

      Det är nog så, jag trodde verkligen att jag höll på att bli galen ett tag. Nu förstår jag ju varför även om det är jobbigt <3. Jättetråkigt med din mamma som jag skrev tidigare också 🙁

      Reply
  • 16 augusti, 2016 at 17:40
    Permalink

    Skönt att du har fått träffa en professionell terapeut! Hoppas nu du får rätt och bra hjälp tillbaka. Kram

    Reply
  • 16 augusti, 2016 at 18:22
    Permalink

    Det är ingen rolig diagnos du har fått, men du vet vad ditt mående beror på och kan agera därefter. Nu är tiden din bästa vän. Låt det ta lång tid att komma tillbaka. När du känner dig frisk, vänta lite till så att marken bär under dig!

    Reply
    • 22 augusti, 2016 at 22:02
      Permalink

      Ja det är jobbigt, och det är nog som du säger ska ta till mig detta.

      Reply
  • 16 augusti, 2016 at 19:39
    Permalink

    Jag fick det konstaterat för ett år sedan också att jag led av det ❤️ efter 6 månaders sjukskrivning, nytt jobb och 8 månader på antidepressiva så tog jag mig ur det, eller ja jag mår så mycket bättre i dagens läge men har fortfarande mina ups and downs..

    Reply
    • 22 augusti, 2016 at 21:40
      Permalink

      Fått så många som berättat som att dem lider av samma blir så ledsen för er skull 🙁

      Reply
  • 16 augusti, 2016 at 20:07
    Permalink

    Det känns som om du är på väg in i den berömda väggen. Skönt att du fått ett namn på allt så det hamnar på plats. Hemskt att gå och vara så trött. Hoppas på att sjukskrivningen ska hjälpa dig. Ta hand om dig!

    Reply
  • 16 augusti, 2016 at 20:27
    Permalink

    Lyssna på dem nu!
    Och se till att inte h för bråttom tillbaka.
    Du har bara ett liv. Var rädd om det ❤️

    Reply
    • 22 augusti, 2016 at 21:32
      Permalink

      Jag ska försöka med det, och du har rätt. Man har bara ett liv <3

      Reply
  • 16 augusti, 2016 at 20:32
    Permalink

    Styrkekram! Förstår att du känner besvikelse och tomhet, nu hoppas jag verkligen att allt vänder för dig så fort som möjligt och att du får den hjälp du behöver. <3

    Reply
  • 16 augusti, 2016 at 20:43
    Permalink

    Skönt att fått pekat på vad det är och ja låter väl rimligast att du blir sjukskriven så du får komma ikapp

    kramar

    Reply
  • 16 augusti, 2016 at 20:54
    Permalink

    Gud vad skönt att höra att du har fått en “diagnos” nu, hoppas du får bra tips för hur du ska ta dig ur det här! Massa styrkekramar <3

    Reply
  • 16 augusti, 2016 at 23:50
    Permalink

    Skönt att du fått ett svar på varför du mår som du mår! Hoppas du vilar upp dig ordentligt nu!:)

    Reply
  • 17 augusti, 2016 at 05:23
    Permalink

    Sådant är inte att leka med! Jag hoppas verkligen att det kommer lösa sig för dig!

    Reply
  • 17 augusti, 2016 at 06:23
    Permalink

    Nä fy vad jobbigt för dig men nu vet du orsaken till allt. Det där hände även mig för 8 år sedan men dum som jag var vägrade jag sjukskrivning och fortsatte att köra på. Idag har jag fått hjälp och går till en beteendevetare där jag har fått lära mig mycket om mig själv. Hoppas att allt kommer gå bra för dig och många styrkekramar från mig!
    Netti Starby recently posted..Sno stilen av Kenza

    Reply
  • 17 augusti, 2016 at 07:51
    Permalink

    Åh. Även om det kanske känns tungt så kan jag tänka mig att det är skönt att få en förklaring, det ger ju en bättre chans att motverka det dåliga. Hoppas det går bra! Ta hand om dig.

    Reply
    • 22 augusti, 2016 at 21:31
      Permalink

      Absolut så är det, nu hoppas jag bara på att få bli frisk och orka vidare. Tack! <3

      Reply
  • 17 augusti, 2016 at 11:19
    Permalink

    Oj vad jobbigt! Jag hoppas du får rätt hjälp och återhämtar dig snabbt! Kram

    Reply
  • 17 augusti, 2016 at 12:59
    Permalink

    Förstår att det är tufft, jag hade en ordentlig depression för några år sedan och behandlade med regelbunden terapi och mediciner. Det är skit att må sådär, det positiva är att nu när du vet varför kan man göra något åt det. Ta hand om dig, det kommer bli bättre!

    Reply
    • 22 augusti, 2016 at 21:59
      Permalink

      Ja det är verkligen jobbigt. Det gör ju så galet ont! Tack <3

      Reply
  • 17 augusti, 2016 at 13:13
    Permalink

    Skönt att få ett svar på det i alla fall, även om det inte alls är roligt. Hoppas sjukskrivning och vila hjälper dig!

    Reply
  • 17 augusti, 2016 at 19:16
    Permalink

    Skönt att få reda på vad det är som orsakar att du mår som du mår, men trist att det just behövde vara utmattningsdepression :/ hoppas du vilar upp dig ordentligt nu så att du slipper att gå in i väggen helt!

    Sv; jo tack, det var en bra måndag faktiskt 😀

    Reply
  • 17 augusti, 2016 at 20:48
    Permalink

    sv: Du kommer säkert känna så igen, när du blir frisk <3

    Vad bra att du fick en preliminär diagnos så du kan få det stöd och den hjälp du behöver. När du väl blir sjukskriven så stanna hemma tills du är frisk på riktigt. Min make har varit sjuk. Det är alltid en balansgång mellan att ORKA eller att vara FRISK!

    Reply
    • 22 augusti, 2016 at 21:43
      Permalink

      Jag ska göra det, verkligen se till att bli frisk och orka igen. Det är ju så att man bara har ett liv man lär vara försiktig med det <3

      Reply
  • 17 augusti, 2016 at 20:50
    Permalink

    Åh men fy tusan. Vad tungt. Kram till dig! <3

    Reply
  • 17 augusti, 2016 at 21:03
    Permalink

    ja vännen undrade hur det går <3
    usch sånt är jobbigt o KRAAAAAAAM

    Reply
    • 22 augusti, 2016 at 21:42
      Permalink

      Tack fina du! <3
      Just nu är det tungt och jobbigt kramar! <3

      Reply
  • 18 augusti, 2016 at 08:52
    Permalink

    Skönt att du fått svar. Krya på dig!

    Reply
  • 18 augusti, 2016 at 17:14
    Permalink

    det positiva är att du iallafall förstår anledningen till hur du har mått, hoppas att du kan få återhämta dig

    Kram<3

    Reply
    • 22 augusti, 2016 at 21:31
      Permalink

      Visst är det så, men det tar nog ett tag för kroppen att acceptera.

      Reply
  • 18 augusti, 2016 at 17:23
    Permalink

    Vad jobbigt.. Kram på dig <3

    Reply
  • 18 augusti, 2016 at 19:50
    Permalink

    Tråkigt att det har blivit såhär men ändå skönt att veta varför du mår dåligt! Hoppas detta är början på ditt tillfrisknande.☺ Kram

    Reply
    • 22 augusti, 2016 at 21:30
      Permalink

      Jag det är jobbigt verkligen :(. Jag hoppas också att det ska bli bra nu och förändringar. Kram!

      Reply
  • 18 augusti, 2016 at 20:30
    Permalink

    Vilket fint foto!

    Kram – jaggerdigminmorgon.blogg.se

    Reply
  • 18 augusti, 2016 at 22:30
    Permalink

    Det är bra tankeställare för mig som kör och kötta på en hel del i mitt liv, alltid bra att bromsa till då å då och fundera hur det egentligen är med en…
    Det bästa för din del är att nu har du iaf något att gå på med hur det är med dig, att du själv vet när hur å varför det är så med dig. Tråkigt och surt men samtidigt en lättnad å viss mån befriande att veta liksom =)… hejjar på dig, kramar!

    Reply
    • 22 augusti, 2016 at 21:30
      Permalink

      Ja det är tufft, jag försöker att acceptera läget och komma vidare i mitt liv. Någonstans hoppas jag att detta ska bli bättre med tiden.

      Reply
  • 20 augusti, 2016 at 15:54
    Permalink

    Precis det jag skrev i min senaste kommentar också… Det viktigaste nu är att du tar hand om dig själv, tar det lugnt och inte hastar fram någonting. Låt det här ta den tid det tar, lägg ingen pres på dig själv att du måste tillbaka till arbetet eller så.
    Som jag skrev senast, jag finns här om du vill eller behöver prata om det…

    SV: Ja, det var ett väldigt omtumlande år, ett år med både höga toppar och djupa dalar. Jag har aldrig mått bättre än där under våren och sommaren, men jag har aldrig mått sämre än vad jag gjorde där under senhösten och vintern. Allt var bara mörker, mörker, mörker, ett totalt kaos, jag visste varken ut eller in, famlade i blindo…

    Reply
    • 22 augusti, 2016 at 21:23
      Permalink

      Så snällt skrivet, och det är tufft på något vis att acceptera detta :/. Det är nästan värst att man inte alls förstår att det hänt mig.

      Reply

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: