Utmattningssyndrom – Kvällsenergier?

IMG_6599En nästan ett år gammal bild.

Jag har inte fotograferat något idag så därmed får det bli lite gamla fotografier. Vad gör man inte när man ändå inte har något bättre att visa? Den här söndagen har jag kollat på Gilmore Girls och somnade sedan på soffan. Sov ett bra tag och blev väckt av Björn som skulle komma hit och lämna William.

Jag hade nämligen fixat med lite innebandybiljetter åt honom så Björn och Emma (Björns syster) drog på innebandy och William kom hem hit. Strax efter så kom Williams tremänning Lucas hit, jag skulle lämna dem på Parkouren vid 17:15 så då passade det ganska bra att åka med båda ditåt. William fick sedan åka hem med Lucas mamma, väldigt praktiskt att kunna hjälpas åt tycker jag.

I alla fall, efter jag lämnat William och Lucas så åkte jag till ICA Maxi och handlade ingredienser till dagens middag. Det blev Al capongryta med penne pasta, något som är väldigt uppskattat av alla här hemma. Så medan jag lagade middag kom Björn hit och hämtade bilnyckeln och körde hem Emma, och sen kom han tillbaka. William kom ganska strax efter så vi åt middag alla tre och sedan så tog vi det lugnt en stund.

Jag började rengöra akvariet när Björn åkt hem till sig, precis då ringde Lisa så vi pratade en stund medan jag gjorde fint i akvariet och fixade med maten åt djuren där i. När jag och Lisa pratat klart passade jag på att diska och sedan städade jag toaletterna här hemma, så nu är allt sånt rent. Imorgon bitti tänkte jag dammsuga när jag kliver ur sängen och sedan ska jag träffa Lisa och Alice för att fotografera lilla nyfödda Alice är tanken. Hur roligt som helst, känns som en ära att få fotografera en bebis åt en vän. Det känns väldigt fint måste jag säga.

Nu ska jag gå in och säga godnatt åt William innan han somnar, tror jag ska lägga mig själv också trots att klockan är tidigt på kvällen. Det är märkligt med det här, nyss hade jag sådan kvällsenergi som jag ofta får sedan jag fått utmattningssyndrom. Eller om det är energi eller en ovilja från kroppens sida att sova? Något skumt är det ju, för på kvällen sedan jag fick utmattningssyndrom är det som att jag aldrig kan somna och så börjar jag grubbla eller får för mig att jag borde göra vissa saker. Det är svinjobbigt eftersom det betyder att sömnen inte alls blir på det viset det borde vara.

Utmattningssyndrom – Idag vill jag bara ligga på soffan.

IMG_7264

Dagarna går alltid upp och ner. Jag hade ångest inatt och har vaknat flera gånger av drömmar som stressat upp mig. Jag kände mig så där riktigt speedad flera gånger när jag vaknade så någon riktig sömn har jag verkligen inte fått inatt. Det är jobbigt att drömma saker som skapar oro inom sig, framförallt när det är mycket som lätt skulle kunna släppas om man bara kunde släppa kontrollbehovet man har i sig.

Jag avskyr den där känsla av att inte ha kontroll över situationer eller göra fel, att göra fel är också vad som fått mig hit. Rädslan för misslyckande och andras bedömning runt mig, det hänger så klart ihop med det där jag skrivit om tidigare att jag aldrig är nöjd med vad jag gör, och är livrädd för att göra fel. Jag är en perfektionist som absolut inte vill misslyckas, jag vill så gärna vara duktig och känna att andra kanske ändå tycker att man är helt okej.

Men för den sakens skull så betyder det också en rädsla för misslyckande eller en rädsla att göra fel. Jag tror mitt examensstrul i våras var toppen på ett isberg, och det var därför kroppen sa stopp. Jag hade hamnat här ändå, men jag tror att examensstrulet liksom var en av delarna som fick mig att liksom inte orka längre. Det där att alltid göra rätt, att alltid kämpa för mitt eget godkännande som aldrig kommer. Att alltid hugga efter halmstrån för att känna att man godkänner sig själv och det gör jag aldrig.

Jag avundas de människor som älskar sig själva, som aldrig känner oro för saker. Som bara tänker att det där löser sig. Jag önskar så jag hade en del av den tron på mig själv, även om den inte finns där i mig. Så önskar jag mig den, jag önskar mig en röst inombords som säger “du är bra som du är“. Jag önskar den dömande människan inom mig kunde viska nya ord till mig istället för negativa ord. Jag önskar så att jag kunde känna mig stolt och inte så oerhört dömande mot mig själv.