Dark Mode Off / On
Utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom – Att fira ”lilla-julafton” och att möta många människor.

Vi var iväg för att fira lilla-julafton nu på kvällen. Björns bror och sambo med liten bebis bor i Skåne och kom hit till Dalarna för att fira lite jul. Eftersom de kom nu så blev det en form av ”lilla-julafton” och vi åt jättegod mat, lite godis och glass. Det var även paketlottning och jag vann en brandfilt och trisslotter. Vann inget på Trisslotterna men brandfilten var perfekt. Jag är ju rädd för brand så allt som kan skydda mot sånt tas väldigt gärna emot för min del.

Jag mådde inte så bra idag, på insidan. Det började med stress då William uppfattat fel tid och stress och jag är en dålig kombo. Det lägger ganska snabbt ribban för mitt mående, huvudvärk kom smygande och jag kände ganska snabbt att alla människor fick upp pulsen. Trots att det är människor jag känner, människor jag träffat tidigare så är det som att ljud, skratt och rörelse får mig alldeles knäpp. Tog två Alvedon i hopp om att huvudvärken skulle släppa, det gjorde den.

Det gick ganska bra, även om jag känner mig osocial under tidpunkter. Jag drar mig undan det är det enda sättet för mig att förhindra att få en panikångestattack. Dock utlöstes den saken i mildare form i alla fall. Det var väl väntat, blev för mycket runt beslut och för mycket att lyssna på.

Dessutom funderar jag kring ljud. Hur sa jag någonsin klara av höga ljud igen? Människor i grupp, tallrikar som låter, skratt och rörelse? Min hörsel är ju helt galen. Nu blir jag inte lika skrämd av ljud som när jag mådde som sämst i höstas, då kunde ett prasslande löv få mig att börja springa i ren och skär skräck. Men nu är ljud mer irriterande, det liksom skär i hela öronen och kroppen på mig. Jag klarar inte ljuden, lika med starka ljus eller om någon smackar.

Jag märker även hur jag inte orkar fokusera på diskussioner runt mig. När flera människor pratar samtidigt, jag kan inte följa med i diskussionen och tappar fokus. Pratar dessutom någon med mig kan jag helt enkelt inte veta vad vi pratat om. Min hjärna kan helt enkelt inte behålla fokuset längre för att låta mig koncentrera mig på en diskussion.

Sedan är det tröttheten också, den förbannade tröttheten. Jag känner så ofta hur ögonen börjar ramla ihop på mig när jag fokuserat och umgåtts för länge. När jag tänker på mina 1,5 till 2 timmars arbetsdag fyra dagar i veckan nu hela januari och tills sportlovet i februari känner jag en rädsla över hur trött jag förmodligen kommer att vara. Jag lovar nämligen att det finns en risk att jag somnar på bussen på vägen hem.

Det kommer en tid när jag kommer hålla fokus igen, men frågan är när huvudet är moget för den saken? Kommer huvudet någonsin bli normalt igen? Det jag läser är ofta berättelser om hur man ser att hjärnan blivit negativt påverkad av just utmattningssyndrom, att den aldrig blir sig lik igen. Att man skadat sin hjärna, det skrämmer mig. Jag som alltid skött min kropp, jag som aldrig rökt en cigarett för jag är så rädd om min kropp. Jag som valde bort festlivet när jag fick barn, jag som försöker leva giftfritt och rent. Jag kan ha skadat min hjärna för att jag trodde att jag behövde prestera, det är ju helt sjukt.

Idag har jag många tankar i huvudet gällande mitt utmattningssyndrom. Jag hoppas lite sömn över denna natt ska lugna hjärnan något.

40 Comments

  1. Skönt då att du är på ett ställe där du kan känna dig bekväm att dra dig undan en stund om du behöver det. Nära och kära förstår oftast.
    Jobbigt att ditt sinne hörseln har förvärrats så kraftigt. Hoppas det ger med sig i takt med att du känner dig bättre..
    Gott nytt år!

  2. Så jobbigt för dig :/
    Och jag känner så igen mig i det du skriver .. jag vill gärna träffa folk-men om det är flera personer blir jag trött efter nån timme ungefär.

    När ska du börja jobba igen och hur känns det?
    Hoppas det kommer gå bra iaf<3

    Sv: Kan nog rekommendera skena på natten om du behöver, det skonar tänderna iaf 🙂
    Är lite jobbigt att börja med det, men efter ett tag blir det bättre 🙂 Fick hålla på att slipa ner skenan en del i början-efter att jag fick skenan men det är rätt vanligt 😉

    Så drygt med ont i mun o käke, skulle nog behöver köra mer avslappning 🙂

    Kram

  3. Åh jisses ush förstår verkligen att detta går inte att greppa, man kan inte förstå hur allvarlig och tärande denna sjukdomen är som blivit en av Sveriges mest vanliga folksjukdom=( Heja dig, du fixar detta!
    Svar: Men åh kul att du tycker det vad glad jag blir, finns en fortsättning nu. Kanske har jag äntligen hittat en nisch på min blogg, som jag aldrig verkat kunna hitta då jag bloggar om det mesta,hehe. Men nischa sig är tydligen grejen, mammablogg, matblogg, träningsblogg osv;)

  4. Låter jobbigt :/ egentligen vill jag skriva något mer uppmuntrande till dig just nu men är själv så trött. Men jag hoppas du har stöd och folk so förstår dig nära i ditt liv som får dig känna dig värdefull.

  5. tyckte det både va höga ljud ljud o denna himla trötthet som va allt liksom
    Hoppas det blir bättre för dej Det fins där hoppet men tar väldigt lång tid kämpa på <3

    önskar dej ett gått slut o gott nytt vi hörs kram

  6. Lill-julen lät mysig trots att du hade en dålig dag, jag hoppas det känns bättre idag och att du får fira in det nya året på ett bra sätt!☺ Gott nytt år!

  7. Vad fint att läsa! Jag känner igen mig i mycket. Och jag bär också på en rädsla att jag kanske förstört någonting inuti för alltid, att jag aldrig kommer repa mig helt.

  8. Mysigt med lilla julafton även om det var jobbigt också. Väldigt intressant och läsa dina reflektioner kring hur hjärnan har påverkats av stress, för känner igen mig i mycket eftersom jag haft ett sånt stressigt år och just det där med koncentration och att mit kom ihåg försvann helt i perioder när jag var som mest stressad, allt för att man bara vill vara duktig och prestera! Önskar dig ett gott nytt år!

    1. Åh ja det var det :). Ja det är skrämmande egentligen hur hjärnan påverkas. Jag kämpar varje dag med att ta till mig av det faktum att inte stressa :). Gott nytt år!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

%d bloggare gillar detta: