Utmattningssyndrom – Att fira “lilla-julafton” och att möta många människor.

Vi var iväg för att fira lilla-julafton nu på kvällen. Björns bror och sambo med liten bebis bor i Skåne och kom hit till Dalarna för att fira lite jul. Eftersom de kom nu så blev det en form av “lilla-julafton” och vi åt jättegod mat, lite godis och glass. Det var även paketlottning och jag vann en brandfilt och trisslotter. Vann inget på Trisslotterna men brandfilten var perfekt. Jag är ju rädd för brand så allt som kan skydda mot sånt tas väldigt gärna emot för min del.

Jag mådde inte så bra idag, på insidan. Det började med stress då William uppfattat fel tid och stress och jag är en dålig kombo. Det lägger ganska snabbt ribban för mitt mående, huvudvärk kom smygande och jag kände ganska snabbt att alla människor fick upp pulsen. Trots att det är människor jag känner, människor jag träffat tidigare så är det som att ljud, skratt och rörelse får mig alldeles knäpp. Tog två Alvedon i hopp om att huvudvärken skulle släppa, det gjorde den.

Det gick ganska bra, även om jag känner mig osocial under tidpunkter. Jag drar mig undan det är det enda sättet för mig att förhindra att få en panikångestattack. Dock utlöstes den saken i mildare form i alla fall. Det var väl väntat, blev för mycket runt beslut och för mycket att lyssna på.

Dessutom funderar jag kring ljud. Hur sa jag någonsin klara av höga ljud igen? Människor i grupp, tallrikar som låter, skratt och rörelse? Min hörsel är ju helt galen. Nu blir jag inte lika skrämd av ljud som när jag mådde som sämst i höstas, då kunde ett prasslande löv få mig att börja springa i ren och skär skräck. Men nu är ljud mer irriterande, det liksom skär i hela öronen och kroppen på mig. Jag klarar inte ljuden, lika med starka ljus eller om någon smackar.

Jag märker även hur jag inte orkar fokusera på diskussioner runt mig. När flera människor pratar samtidigt, jag kan inte följa med i diskussionen och tappar fokus. Pratar dessutom någon med mig kan jag helt enkelt inte veta vad vi pratat om. Min hjärna kan helt enkelt inte behålla fokuset längre för att låta mig koncentrera mig på en diskussion.

Sedan är det tröttheten också, den förbannade tröttheten. Jag känner så ofta hur ögonen börjar ramla ihop på mig när jag fokuserat och umgåtts för länge. När jag tänker på mina 1,5 till 2 timmars arbetsdag fyra dagar i veckan nu hela januari och tills sportlovet i februari känner jag en rädsla över hur trött jag förmodligen kommer att vara. Jag lovar nämligen att det finns en risk att jag somnar på bussen på vägen hem.

Det kommer en tid när jag kommer hålla fokus igen, men frågan är när huvudet är moget för den saken? Kommer huvudet någonsin bli normalt igen? Det jag läser är ofta berättelser om hur man ser att hjärnan blivit negativt påverkad av just utmattningssyndrom, att den aldrig blir sig lik igen. Att man skadat sin hjärna, det skrämmer mig. Jag som alltid skött min kropp, jag som aldrig rökt en cigarett för jag är så rädd om min kropp. Jag som valde bort festlivet när jag fick barn, jag som försöker leva giftfritt och rent. Jag kan ha skadat min hjärna för att jag trodde att jag behövde prestera, det är ju helt sjukt.

Idag har jag många tankar i huvudet gällande mitt utmattningssyndrom. Jag hoppas lite sömn över denna natt ska lugna hjärnan något.

Madeleine Stenberg

Bloggare sedan 2004. Bor i Falun med min son William född 2004. Är utbildad lärare, förskollärare, doula och hjälpmamma samt kursledare i Amningshjälpen. Studerar till specialpedagog.

40 thoughts on “Utmattningssyndrom – Att fira “lilla-julafton” och att möta många människor.

  • 30 december, 2016 at 08:26
    Permalink

    Vad jobbigt att du ska behöva känna såhär! Du är stark som kämpar emot! Kram
    sv; Visst är det! 😀
    A M recently posted..A BIG WISHLIST #2

    Reply
  • 30 december, 2016 at 09:42
    Permalink

    Förstår att det måste vara jobbigt när det blir mycket folk på en gång, mycket intryck. Kram
    NICOLE recently posted..Mitt 2016 ✰

    Reply
  • 30 december, 2016 at 11:25
    Permalink

    Skönt då att du är på ett ställe där du kan känna dig bekväm att dra dig undan en stund om du behöver det. Nära och kära förstår oftast.
    Jobbigt att ditt sinne hörseln har förvärrats så kraftigt. Hoppas det ger med sig i takt med att du känner dig bättre..
    Gott nytt år!
    Sussi recently posted..Start på arbetsveckan & Gott nytt år!

    Reply
    • 2 januari, 2017 at 21:01
      Permalink

      Ja absolut. Ja det är hemskt, jag är grymt känslig för ljud 🙁

      Reply
  • 30 december, 2016 at 11:57
    Permalink

    Så jobbigt för dig :/
    Och jag känner så igen mig i det du skriver .. jag vill gärna träffa folk-men om det är flera personer blir jag trött efter nån timme ungefär.

    När ska du börja jobba igen och hur känns det?
    Hoppas det kommer gå bra iaf<3

    Sv: Kan nog rekommendera skena på natten om du behöver, det skonar tänderna iaf 🙂
    Är lite jobbigt att börja med det, men efter ett tag blir det bättre 🙂 Fick hålla på att slipa ner skenan en del i början-efter att jag fick skenan men det är rätt vanligt 😉

    Så drygt med ont i mun o käke, skulle nog behöver köra mer avslappning 🙂

    Kram
    Annie recently posted..En dag fylld av energi ..

    Reply
    • 2 januari, 2017 at 21:01
      Permalink

      Ja usch det är inte kul. Började den 9:onde och kommer jobba 25%, det känns okej. Jag hoppas väl att det ska gå bra.

      Reply
  • 30 december, 2016 at 12:21
    Permalink

    Småsteg är också steg framåt! Kram ?

    Reply
  • 30 december, 2016 at 13:39
    Permalink

    Många tankar och funderingar du har nu. Men jag tror det är bra och skriva ner det, som du gör här i bloggen, det kan minska stressen!
    Days by Johanna recently posted..Min stora sorg

    Reply
    • 2 januari, 2017 at 20:53
      Permalink

      Ja rent från hjärtat. Det tror jag med, jag behöver att få skriva.

      Reply
    • 2 januari, 2017 at 20:52
      Permalink

      Ja jag hoppas det, jag vill verkligen att man ska få den saken i livet 🙂

      Reply
  • 30 december, 2016 at 19:45
    Permalink

    Åh jisses ush förstår verkligen att detta går inte att greppa, man kan inte förstå hur allvarlig och tärande denna sjukdomen är som blivit en av Sveriges mest vanliga folksjukdom=( Heja dig, du fixar detta!
    Svar: Men åh kul att du tycker det vad glad jag blir, finns en fortsättning nu. Kanske har jag äntligen hittat en nisch på min blogg, som jag aldrig verkat kunna hitta då jag bloggar om det mesta,hehe. Men nischa sig är tydligen grejen, mammablogg, matblogg, träningsblogg osv;)
    Linda recently posted..Bra boende VS dåligt på weekendresan & hett resetips!

    Reply
    • 2 januari, 2017 at 20:50
      Permalink

      Ja usch det är hemskt att det är så många som hamnar här och hur det tar på kroppen 🙁

      Reply
  • 30 december, 2016 at 21:30
    Permalink

    Låter jobbigt :/ egentligen vill jag skriva något mer uppmuntrande till dig just nu men är själv så trött. Men jag hoppas du har stöd och folk so förstår dig nära i ditt liv som får dig känna dig värdefull.
    LIENE recently posted..Det här samhället ser ner på män

    Reply
  • 30 december, 2016 at 22:47
    Permalink

    tyckte det både va höga ljud ljud o denna himla trötthet som va allt liksom
    Hoppas det blir bättre för dej Det fins där hoppet men tar väldigt lång tid kämpa på <3

    önskar dej ett gått slut o gott nytt vi hörs kram
    ullie recently posted..Julstuff & Tandfen

    Reply
    • 2 januari, 2017 at 21:37
      Permalink

      Ja usch det är hemskt verkligen. Jag längtar tills dagen när man mår bra igen.

      Reply
  • 30 december, 2016 at 23:19
    Permalink

    Vad jobbigt 🙁 Hoppas att du fick någon sömn och att du får ett bra avslut på året!
    freja recently posted..The other woman

    Reply
  • 31 december, 2016 at 10:02
    Permalink

    Lill-julen lät mysig trots att du hade en dålig dag, jag hoppas det känns bättre idag och att du får fira in det nya året på ett bra sätt!☺ Gott nytt år!
    Kattis recently posted..Glada änder och Gott Nytt år

    Reply
  • 31 december, 2016 at 11:57
    Permalink

    Så himla tråkigt att läsa om panikångesten, huvudvärken, stressen… Du anar inte hur mycket jag känner igen mig i den här texten…

    Gott nytt år fina du! Jag hoppas du får en bra start på 2017!
    LIL BABUSTYLE – Chronic pain warrior recently posted..2016 best nine

    Reply
    • 2 januari, 2017 at 21:34
      Permalink

      Ja usch att det är så här för så många av oss <3. Kram!

      Reply
  • 31 december, 2016 at 12:03
    Permalink

    Fy så jobbigt!! Hoppas du blir bättre mycket snart! Önskar dej en fin nyårsnatt vad du än hittar på!

    Reply
  • 31 december, 2016 at 12:37
    Permalink

    Vad fint att läsa! Jag känner igen mig i mycket. Och jag bär också på en rädsla att jag kanske förstört någonting inuti för alltid, att jag aldrig kommer repa mig helt.
    Ellen recently posted..366

    Reply
    • 2 januari, 2017 at 21:33
      Permalink

      Tack <3, usch inte bra alls :(. Tycker det är hemskt med oss alla som hamnat här <3

      Reply
  • 31 december, 2016 at 12:43
    Permalink

    Mysigt med lilla julafton även om det var jobbigt också. Väldigt intressant och läsa dina reflektioner kring hur hjärnan har påverkats av stress, för känner igen mig i mycket eftersom jag haft ett sånt stressigt år och just det där med koncentration och att mit kom ihåg försvann helt i perioder när jag var som mest stressad, allt för att man bara vill vara duktig och prestera! Önskar dig ett gott nytt år!
    Johanna Utterberg recently posted..EAT GREEN

    Reply
    • 2 januari, 2017 at 21:27
      Permalink

      Åh ja det var det :). Ja det är skrämmande egentligen hur hjärnan påverkas. Jag kämpar varje dag med att ta till mig av det faktum att inte stressa :). Gott nytt år!

      Reply

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: