Alltså hur snabbt gick inte detta sportlov? Det känns som det kom och försvann på ett par ynka minuter och ändå har det varit ledig i en hela vecka. William ska till skolan imorgon och jag börjar jobb 50% från mina tidigare 25%. Därmed börjar jag numera klockan 8:00 och jobbar tills klockan är 11:30 på dagarna. Förändringar men bevis på att man börjar må bättre i alla fall.

Det här med att det nu är slut på sportlovet är också en tankeställare för mig eftersom det visar på att det är vår och såldes så går man åter igen in i en slags fas av förnyelse. I alla fall för min del, jag försöker nämligen att tänka att våren precis som blommorna som vaknar till liv igen ger inspiration för att förändra och göra om. Jag vet att det är dags för förändringar i livet och det förstod jag nog i samband med att jag accepterade att jag var sjuk i höstas. Det ger ingen värt att stampa runt i gamla upptrampade fotspår, kroppen och själen vill röra sig i nya riktningar och mål. Då är det oerhört viktigt att lyssna på kroppen och själens rop efter sådant.

En sak utmattningssyndrom lärt mig är värdet av livet. Värdet av att prioritera sig själv och bortprioritera det som inte känns bra. Att fokusera på sig själv och sitt, att det inte är fel att våga skapa livsrum för sig själv. Att man själv har en betydande roll i livet. Aldrig mera ska jag inte lyssna på ropen från mitt inre. Mitt inre vet mig väg, ja det inre vet alls väg. Vi måste bara lära oss att lyssna på hjärtats röst.

22 kommentarer

  1. ja vännen precis så är det o så bra att man kommer på det. för leva vill man ju även då allt känns svart.
    skönt du e piggare o det går åt rätt håll !!! <3

    ja du ledigheter har en tendens att bara försvinna som denna helg konstigt =)
    Fin måndag kramar
    ullie recently posted..Clean Cotton mmmm

    1. Ja för fort! Man får väl se framemot påsklovet nu då ;). S Nä då men det var faktiskt skönt att komma till jobbet idag :D. Det kändes jättebra 🙂

  2. Att värdera livet… klokt skrivit.
    Jag försöker lära mig att fokusera på det jag kan och klarar av,
    jag vet att det är lätt att nervärdera sig själv å tycka att man inte duger.

    Så skönt Du känner en förbättring, jag tror ju på “skynda långsamt”.
    Våren och ljuset, värmen ger ju oss hopp om fortsatt liv.

    Här började Sportlovet idag 🙂

    1. Visst är det viktigt <3. Du kommer att komma dit, du kommer att komma framåt. Jag vet ju själv hur man mår så där i början, och fortfarande trampar jag tillbaka. Men jag känner också att jag mår bättre nu än förut. Samtidigt som jag tänker och funderar, hajar till och vid minsta lilla press stannar jag upp och lyssnar inåt. Att skynda långsamt är viktigt, jag försöker att tänka så. Skulle 50% skita sig totalt nu så får jag ju gå ner igen. <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

%d bloggare gillar detta: