Beställ unika julgranskulor av min mamma.

Min mamma gör julgranskulor, helt efter ditt önskemål. De är dessutom väldigt billiga och fina, så jag tänkte precis som förra året tipsa just dig om att beställa. Lägger ner länk till min mammas Facebooksida där du kan kontakta längst ner på sidan.

Hon skapar mycket min mamma, det är så roligt att se hennes saker och alltid är det något nytt jag själv skulle vilja ha. Dessa kulor kanske allra mest eftersom jag verkligen älskar Disney.

Nu det senaste två jularna har jag fått en ny julgranskula, så jag hoppas på att få en till i år. William har också fått en kanske jag ska berätta.

Om du vill beställa egna kulor eller kontakta min mamma gör du det här —> Åsa Stenberg Karlsson <—

Apoteksvaror.

Inlägget är i samarbete med ApotekSvea.

Är det något som är väldigt typiskt mig så är det att handla mina skönhetsprodukter på Apoteket. Jag tycker produkterna därifrån håller måttet och de känns säkra på ett annat vis än produkter i mataffären. Just nu när hösten är här så känns det extra viktigt med hudkrämer för mig eftersom jag har en tendens att bli väldigt torr under vinterhalvåret.

Det är här ApotektSVEA kommer in som ett bra alternativ. Jag gillar att få ta på produkter till de bästa priserna, så när jag sökte efter Therese Lindgrens Hand Cream som jag vet är en favorit för många så fick jag upp de produkter som finns, samt till de bästa priserna. Det är nämligen så att ApotekSvea gör prisjämförelser vilket i sin tur bidrar till att jag som kund hittar den billigaste platsen att handla från.

Just det där är något jag gillar allra mest, fördelen är dessutom att de jämför olika läkemedel så även dessa blir billigare. Jag vet ju att det inte direkt är så att alla människor har överflöd med pengar, man vill kunna spara trots att vissa produkter är nödvändiga. Det blir liksom som att man får slösa pengar på saker som man behöver. Då är det ju en ren och skär glädje om man kan hitta produkten lite billigare än man tänkt från början.

Det finns en hel del produkter som man vill handla billigare, det kan vara krämer, tandkräm, graviditetstest, linser eller produkter för magen. Att då hitta det mest prisvärda är ju något som jag tror att vi alla vill. Nu närmare julen så blir i alla fall jag mer restriktiv med var jag vill handla, jag kan nämligen känna att det känns skumt att lägga pengar på saker när jag behöver pengar till helt andra saker. Men som vi vet så måste man ha vissa produkter och då är det ju bättre billigt än dyrt.

Brukar du handla från Apoteket? Jag tänker ibland på att det tycks som att fler och fler gått över till att kolla in apoteket utbud mot tidigare. När jag var yngre var det riktigt B att handla därifrån, men nu upplever jag det inte alls på samma sätt? Kanske blev det annorlunda när apoteken privatiserades och därmed fick känna att det blev konkurrens? Kan det vara så att apoteken i och med att de inte längre var statliga var tvungna att modernisera sig? Jag vet att många inte tycket om det faktum att att apoteken inte längre är statligt styra, samtidigt har jag upplevt det som skönt att man nu kan beställa hem produkter och medicin enklare än förut, jag minns nämligen tiden när man fick anpassa sig efter apoteket och det var inte alltid lika lätt som idag när apoteket finns nästan överallt. Nackdelen kan ju vara att man inte alltid har koll på vilka apotek man är medlem hos, samt att det i sig medför att man missar en del bonus då och då. Men i övrigt tycker jag väldigt mycket om apoteket och dess produkter.

Golvvärme.

Inlägger är i samarbete med thermotech.

Jag har ju under ett tag här berättat om den kylan som är i min lägenhet. I skrivande stund sitter jag med raggsockor på fötterna och fryser, det är alltså inte direkt någon värme att hurra över här hemma. Kallaste platserna i mitt hem är köket, mitt sovrum samt vardagsrummet.

Jag drömmer verkligen om att ha golvvärme här, drömstället att lägga golvvärme på skulle vara vardagsrummet där det är som kallast, tanken på att kunna gå runt där med varmt golv är rena rama drömmen.

Jag har ibland tänkt på det där med skillnaden mellan fryslortar som mig själv och varmblod? Hur olika det kan vara, de som är varma tycks verkligen avsky att befinna sig i mer värme medan vi som fryser aldrig tyck kunna ha det för varmt istället. Önskar verkligen att min bovärd kunde installera golvvärme i det här huset, det skulle vara rena rama drömmen, och drömma får man ju faktiskt göra.

Ro, ro, ro din båt.

Inlägget är i samarbete med Marinaman.

Ja inte riktigt ro då, sonens pappa äger en motorbåt men det är ändå en båt sången handlar om. I somras så var det första gången på flera år vi var ut med båten, den har nämligen varit trasig men sonens pappa fixade den i somras så då blev det några turer på Runn här i Falun. Det var strålande fint väder och vi hade det trevligt tillsammans.

Visste ni att just båtförvaring inte är jätteenkelt? Att en båt kan ta mer skada av våren än av att bli körd sommartid? Att det helt enkelt behövs så bra utrustning som möjligt för att skydda båten? Det är alltså inte bara att plocka upp den och sedan förvara utan du kan behöva bra delar till båten också. Det är precis vad Marinaman erbjuder något som jag tycker är jättebra. Det har ett stort utbud med diverse produkter som du kan behöva till just din båt och förvaring tills nästa sommar. Det är verkligen väl värt att tänka på nu när vintern är i antågande, för visst är det roligare med välskötta saker än trasiga saker du blir tvungen att laga nästa sommar? För en trasig båt kan ingen köra, men en välskött båt med rätt utrustning kan ta dig långt en varm sommardag.

Att besöka Dala-ABC och få bekräftelse på min ätstörning.

Observera att inlägget inte har något med min sorg jag skrivit om tidigare i veckan. Sorgen jag går med är helt oberoende av detta inlägg.

Jag har tänkt på det enda sedan i våras, det där orden min psykolog sa till mig att jag borde besöka Dala-ABC för mina ätstörningar. Jag kände väl inte att jag passade in där. Även om jag haft ätstörningar sedan jag var ett barn, det började med att kräkas upp skollunchen, övergick till att hårdträna och svälta mig själv. Jag har kanske någonstans försökt att intala mig själv att jag inte är sjuk, även om jag har ett sjukligt beteende där jag aldrig äter om jag är ensam. Där jag slutat känna att jag är törstig, eller hungrig.

Under hela mitt liv har jag hoppat av saker jag så gärna velat göra först, för att jag känt mig tjock. Jag har slutat umgås med vänner, inte gått på fester, undvikt folksamlingar och det enda jag tänkt på i mötet med nya människor är hur de uppfattar mig och min kropp. Jag startar min dag med att planera mina matintag, ställer mig på vågen äter så lite jag kan till frukost, så lite jag kan till lunch. Äter aldrig mellanmål och middagar äter jag endast om dessa ska intas med någon mera.

Den bästa kvällen i mitt liv är den kvällen när jag lägger mig hungrig. Jag har alltid skamkänslor när jag äter mat, och fullkomligt avskyr att äta tillsammans med andra. Jag hetsäter i perioder, svälter mig i andra, några gånger gör jag det där extra förbjudna och kräks upp maten. Men aldrig att jag velat erkänna att detta är jag idag, utan jag har kunnat talat om mig själv och detta i dåtidsformat för att slippa skammen i att vara vuxen och ätstörd.

Så skriver jag om det nu, min största skam i livet. Jag gick till Dala-ABC idag, för att jag fått nog. Det var som att sorgen som vält över mig och fått mig att inte äta under flera dagar då jag tappat matlusten, även triggade igång vetskapen om att jag måste få hjälp. Som att sorgen och chocken jag nu går igenom samtidigt som den gör mig så svag, också gett mig styrkan att söka för ett problem som inte är relaterat till den sorg och chock jag befinner mig i. För mina ätstörningar har inget med min sorg att göra alls, sorgen som jag upplever har en helt annan vinkling. Men den gav mig insikten i att livet är för kort för att användas för att banta.

Jag kom till Dala-ABC och rummet var då med fler människor. Receptionisten bad mig gå hem för risken var stor att jag kanske inte skulle hinna få tid ändå. Men jag valde att stanna, för jag visste att går jag hem nu, kommer jag aldrig mera gå tillbaka. I huvudet tittade jag på de andra och tänkte hur fet och fel jag är. Här hör jag inte hemma, och så blev jag uppkallad för möte.

Jag skämdes när jag började berätta. Tänkte att nu tycker hon nog “vad gör hon här“, till personen säger, DU är så pass långt nere i dina ätstörningar att du behöver hjälp omgående. Vi ska sätta upp tid för dig på behandling här omgående.

Jag sitter här i natten, en måndag som övergått till en tisdag i slutet av oktober och börjar inse att jag är sjuk på riktigt. Jag har ätstörningar, jag har vetat det innan men aldrig förstått att det varit på riktigt. Jag ska få hjälp och bli frisk, kunna leva ett liv utan vågen, och begränsningar. Kanske får man äntligen ett friskt liv? Tankarna spinner runt i mitt huvudet om och om igen, i det nattsvarta Falun som finns utanför mitt fönster.