Kom och tänka på en sak Anna sa till mig i somras när vi var på falucrusingen. Jag satt och hivade i mig diverse alkohol och bjöd Anna då hon lämnat sitt hemma. Var också den kvällen när jag gjort en tabbe och köpte världens vidro dricka, den smakade som kräka luktar. *ryser* , trodde i min vilda fantasi att Anna hade bra smak då jag sett en likadan flaska stå i hennes kylskåp så jag köpte den. Hur som helst, vi satt i hennes mammas karls bil och drack och glodde på bilar. Sen skjussade dom oss hem till Anna för Anna ville byta skor och hämta sitt kära brännvin. Så på vägen hem till Anna började vi snacka mat. Jag ska till Anna i mitt fyllesnack att JAG älskar mat, så kom all slags god husmanskost upp. Jag älskar verkligen mat, en god middag kan faktiskt bräcka det mesta.
I alla fall sa Anna dagen efter att det var ju väldigt intressant att jag gillar mat, jag som bantar jämt och har mer eller mindre fobier för att äta bland okänt folk. Hon har rätt? MAN kan ju undra hur man kan älska mat och när man hatar att äta? Jag begriper ingenting. Jag misstänker dock att mat har en slags djävulsk kraft. Den är god som fan i munnen men är för jävlig uppe i huvudet.
Hur som helst den där kvällen var kul. Jag drack raggargrogg (sprit och i detta fall apelsin juice) , nån likör och vin. Spydde självklart som ett as dagen efter, men jag lyckades filma spektaklet, dansa uppe på en huv och skrika könsord. Vilket bara de gör en lyckad kväll i glada vänners lag. Fick också ont i fötterna men de lyckas man ju alltid få ute en sommarkväll, och nu i denna kalla November längtar jag efter sommaren, lukten av brända däck, en kall bärs och glada vänners lag.
Jag och Anna i sommras. Crusing i Falun.
Jag och Anna i baksätet i raggarbilen.