Dark Mode Off / On
Högkänslighet Läraryrket

Att njuta av tystnaden.

På jobbet och har rast, kände att jag då lika gärna kunde passa på att skriva ett blogginlägg. Ibland är jag bara så i behov av lite ensamhet. Kände så ganska direkt när jag vaknade. Imponeras av människor som orkar vara sociala alltid och hela tiden. Hur fixar ni alla det? Att vara sociala jämt och stänga ute alla intryck. Jag klickar ju in allt på HSP-personlighet men så läste jag om empater? Eller hur man ska översätta ordet och funderade om det är mer jag? Jag känner för mycket, jag vet det själv. Det är därför sinnesintryck är så starka för mig, all sorg, ilska och glädje kommer över mig på en sekund.

Jag minns när jag såg på filmen Dumbo som barn, jag grät v a r j e gång. Det var favoritfilmen men jag grät och grät, jag kan fortfarande inte se den filmen utan att tårar fylls i mina ögon och Baby min är nog den sången som påverkar mig allra mest när det kommer till Disney. Jag tycker fortfarande det är så galet orättvist att den stackars elefantungen blir av med sin mamma på grund av elaka människor. Jag har nog alltid sympatiserat med djur, ju mer jag tänker på det har jag alltid gråtit i mängder när djur blivit skadade.

Det här att vara överempatisk, det är skitjobbigt. Jag försöker alltid stänga ute allt jag känner mig jag vet ju att känslan finns där och det gör ont inombords. Därför behöver jag mitt space, det är därför jag ogärna befinner mig i fullsatta lokaler eller trivs med sällskap hela tiden. Jag älskar tystnaden, och att få upplopp för att tänka. Inte för att jag är otrevlig utan för att jag blir så mycket trevligare när jag inte behöver socialisera mig hela tiden. Det imponerar mig att vi människor är så olika, hur vissa njuter av att socialiseras hela tiden och hur andra som mig njuter allra mest i tystnaden.

22 Comments

  1. Jag har varit en sådan som har njutit av att ha folk runtomkring mig hela tiden? Hade inget behov av att vara ensam o ladda mina batterier-det gjorde jag genom att hitta på roliga saker! Men jag har också varit den som har kunnat stänga av det som händer i perifirin. Det äe spännande det här, jag har analyserat detta mycket då det ju blev helt tvärtom iom utmattningen – nu reder jag ju inte ut att det händer grejer i perifirin – jag kan inte stänga av längre och jag behöver lygn och ro och TYSTnAD för att ens kumma tänka nu? Så ja, tänk vad olika vi människor uppfattar världen och livet! Så att utgå från sitt eget liv och jämföra folks val- det är ju stört omöjligt då man ju sällan vet folks innersta behov (der är nog inte ens många som vet om sina egna behov egentligen?!)

  2. Kloka tankar sådär på rasten 🙂 En del människor är ju i stort behov av att vara själva. Jag skulle nog inte säga att jag har det, men ibland kan det bara vara riktigt skönt att få vara hemma själv en stund och greja på med sitt 🙂

  3. Förstår inte heller hur en del orkar vara sociala hela tiden men å andra sidan så är det deras sätt att få energi och de förstår sällan hur vi andra klarar av att vara ensamma och samla energi. Spännande hur olika vi människor är.

  4. Är ju en sån som behöver tystnad å ensamhet för att orka med vardagen.
    Har alltid känt mig underlig, lite som asocial… de flesta runt om mig verkar ju trivas bäst då ljudnivån är hög och ju fler människor på samma yta dessbättre.
    Men har med stigande ålder 😉 förstått att jag är icke unik 😉 vi människor är olika.

    Du är så klok, skriver bra inlägg, tänkvärda och bra formulerade.

    1. Det är så skönt när man läser som fler likt dig som är som mig <3, det värmer i mitt hjärta att inte känna mig ensam i känslan :).
      Sen din sista mening här så otroligt fint skrivet. Tusen tack för dessa ord 😀

  5. Det där har jag också tänkt en del på, hur olika vi människor är. Jag är också en person som behöver ensamhet och tystnad ofta för att må bra. Jag kan bli trött bara jag lyssnar på hur sociala en del personer är hela tiden. ?

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

%d bloggare gillar detta: