Vad vet vi om våra liv, förutom att vi ska leva de. Hur kan ett levande liv levas när man känner sig så ledsam inombords. Varje dag sörjer jag, saknar och vaknar med vetskapen om att det gör så förbannat ont att leva.

Det går att kämpa sig igenom arbetsveckan, men när helgen och ledigheten kommer så knackar känslan av uppgivenhet på dörren, där och då känner jag saknaden inom mig.

Ett levande liv ett intressant sätt att se på livet. Jag var hos psykologen igår, fick prata och vrida och vända på mina tankar och ropet i huvudet. Insåg på plats att jag varken ätit eller druckit något den förmiddagen, livet gör sig påmind på många olika sätt.

Jag skulle pluggat igår men det blev inget av med den saken. Ska göra det idag istället, skriva så jag kommer halvvägs denna helg och sedan halvvägs nästa igen.

Nu börjar lördagen sakta ticka på.

38 kommentarer

  1. Men hjärtat då! Jag har nog missat något, för jag vet inte vad som har hänt (och du behöver inte heller berätta). Men jag skickar verkligen alla tankar och kramar till dig <33

  2. Så länge man är i full gång kan man hålla vissa tankar på ett visst avstånd men när man är ledig då kommer de och känslorna så nära inpå igen. Men på något obegripligt vis så lär man sig att leva med det.

  3. Känner så igen mig, allting går bra medan man håller sig sysselsatt men så fort lugnet kommer så kommer ångesten..

  4. Livet har verkligen sina upp och nergångar. Vad bra att du kunde träffa en psykolog och få utlopp för alla tankar och känslor. Lycka till med pluggandet idag. Styrkekram!?

  5. Att inte äta/dricka, det är farligt… Du måste försöka få i Dig näring, något lite ett par gånger om dan.

    Men jag förstår Dig, reagerar ju typ lika samma Dig… har svårt att äta då jag är ledsen.

    Jag hoppas Du får en så bra lördag som möjligt, kram

  6. Så är det, det är inte mycket man vet om hur livet. Det är jobbigt att sörja och sakna någon och det är alltid mycket lättare när man är sysselsatt. När min far dog så var jag bara hemma en dag från arbetet eftersom jag tyckte det var bättre att jobba än att vara ledig. Hoppas det går bra med pluggandet idag, kramar <3

  7. Så bra att du får gå hos en pyskolog det har jag med gjort. Precis som du skriver får man då vrida o vända på saker. Ibland på ett sätt man aldrig hade kommit på själv. Hoppas din lördag har tickat på bra/)

  8. Fina du, lider med dig att du ska behöva ha det såhär. Just det där med mat, jag har med lätt att glömma av att äta och sen äter jag massor på kvällen istället. Hur känner du med psykologen, känns det som att det hjälper dig? Kram <3

  9. Att känna sorg är så fruktansvärt jobbigt och det gör så ont. och ont gör det i en att läsa din smärta, vill bara ta den ifrån dig. Men bra att du försöker fokusera på något annat ett tag. Hoppas du mår bättre snart. Kram <3

  10. Det är mindre kul att sitta ensam med sin sorg som du säger, alla tankar och känslor bubblar upp på ett helt annat sätt då än när man håller sig upptagen. Hoppas du kan finna lite ro <3

  11. Med sorg så nära inpå så måste man verkligen ta en dag i taget, det går ju inte att skynda på eller att gömma sig för den, förr eller senare så hinner den ändå ikapp. Jag tänker att det är bra att du har en samtalskontakt iaf så du får ”vädra” tankarna med någon. Och jag kanske ska tillägga att jag tycker att det är modigt att våga sätta ord på det man känner och låta det komma fram.

  12. När jag är hemma och vabbar eller så eller själv är sjuk då brukar jag glömma bort att äta och när jag vabbar tänker jag liksom bar apå henne

  13. Det är ju lite så att när man väl är aktiv och i görande kan man skjuta bort sorg och negaticva tanakr men när livet kommer i kapp och man stannar upp kommer känslorna tillbaka. Kram till dig

  14. Det är skönt att kunna få prata ut hos psykologen. Har ingen själv. Hade behövt. Förlorat så många nära och kära. Alltid tyckt jag inte behövt någon att prata med. Men det är det bästa när man inte mår helt hundra inombords.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma sedan 2004. Bor med min mellanpudeltik Lizzla född (230225), hon kom till min efter att hennes älskade och saknade storasyster Skilla (190919) dog framför mina ögon i en bilolycka den 15 april 2023..Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, och speciallärare i språk, läs- och skrivutveckling med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

Upptäck mer från Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa