Jag försöker verkligen behålla mitt lugn, men med GAD är det absolut inte lätt. Ändå går det bättre än tidigare, kanske för att jag befinner mig på dagvården på Dala ABC. Och där får redskap för min ätstörning som jag försöker applicera på min GAD. Det känns ändå som det funkar något.

Idag var vi iväg och åt på Dalasalen på lunchen. Jag bara skakade, kände mig verkligen pressad. En viktig och bra utmaning även om jag mår SKIT att äta ute så där. Kroppen vill inte, psyket säger åt mig att fly och tanken på mat blir värre än värst. Men jag klarade det, och för mig är det ett stort framsteg.

Annars då? Jag ligger just nu på soffan med en trött Skilla bredvid mig. Ska nog snart göra henne sällskap och gå och lägga mig. Klockan kanske är halvsju men jag är trots det galet trött.

10 kommentarer

  1. Ja, man ska ju utmana sig själv och exponera sig för det som är jobbigt men nog är det verkligen en utmaning. Det vet jag av erfarenhet. Bra att du genomförde lunchen.

  2. Lite märkligt! Visst gick du och Björn på restaurang häromdagen och käkade pizza. Det gick ju jättebra. Åtminstone nämnde du ingenting om att du hade ångest då.
    Men du ska vara stolt över dig själv att du både lyckades äta ute med Björn och även idag. Bra gjort!

    BP recently posted..Tråktorsdagsmix

  3. Starkt av dig att gå ut och äta då du känner att du eg inte klarar av det, men du utsätter dig ändå, det är ett sätt att utmana sig själv och då är man trots allt på väg till ett tillfrisknande även om det ej känn så

    Marie recently posted..Thaistekt färs med ris

  4. Var stolt över dig själv att du utmanade dig och att du klarade av något som verkligen är tufft för dig. Låter skönt att gå och lägga sig tidigt. Hoppas att du får sova gott i natt utan en massa jobbiga tankar.

    Hannas krypin recently posted..Pilates och paletter

  5. Minns att Yngsta tyckte det var hemskt när de åt ute med ätstörningsgruppen. Då sa en av de som jobbade att om ni tänker efter, så hur ofta ger restauranger överportioner. De ska ju tjäna på affären och då är portionerna inte överstora. Tänkvärt!

    eval8 recently posted..Konstig mötesplats

  6. Va glad jag blir för din skull att du faktiskt lyckades 🙏🏻 Det är ju precis som du skriver ett stort framsteg! Och varje steg framåt är ett steg i rätt riktning 🌹

  7. Så bra kämpat av dig. Förstår att det kan vara svårt att äta bland andra då du har ätstörning och sedan gör inte ångesten det bättre heller. Små framsteg är ju så bra att lyfta fram.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

Orsakullan som blev mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!
%d bloggare gillar detta: