Idag åkte jag mot jobbet med vetskapen om att det var just idag jag äntligen kunde outa min lilla hemlighet. Jag har fått ett nytt jobb och kunde äntligen säga upp mig.

Men man ska inte göra historier så där korta så jag ska berätta lite om, varför och hur allt gick till.

Jag blev ju sjuk i somras, det är ingen hemlighet. Jag mådde dåligt under hösten men det enda som höll mig drivande för att komma tillbaka var att elever och deras föräldrar skrev till mig, eller pratade med mig hela hösten. Ord om att de så gärna ville ha mig tillbaka, som gjorde att jag kämpade mig igenom en tuff tid och kom tillbaka. För jag ville ju tillbaka till just dessa fina barn, som jag fick äran att följa från tandlösa sexåringar till tuffa små tioåringar.

Tyvärr så var det aldrig aktuellt när jag kom tillbaka att jag skulle få gå tillbaka dit jag helst ville jobba. Sen att sitta av tiden i 5 månader är liksom inte min grej, jag tappade bort mig själv i att vara tillbaka där. Jag har varit glad varje gång jag lämnat arbetsplatsen, känt ett stygn i hjärtat varje gång jag sett eleverna och någonstans vetat att “min framtid är inte längre här“. Jag kan fantisera och se hur det borde varit, och det gör jag. Jag ser framför mig hur det hade känts att säga hejdå där i årskurs 6 efter sju år. Jag ser framför mig hur de elever som en gång var tandlösa skulle vandra vidare mot högstadiet medan jag kramade om allihopa och önskade dem lycka till. Kanske gör jag det också visuellt, ungefär som när jag fick William och berättade det stolt för min döda pappa, eller delade glädjen med när jag fick det här jobbet för snart ganska exakt 5 år sedan. Som jag kommer sakna dessa fina barn, som jag kommer sakna att få deras kramar eller “Hej Madeleine”. Om någon ens kunde förstå hur ont det gör i mig att inte få säga hej då så som jag drömt om.

Jag förstod ju i april att jag måste förändra något, när jag inte längre stod ut. Så jag gick på mingel här i Falun. Sedan när de skolor jag var mest intresserad av kom ut att ansöka gjorde jag det. Den ena skolan var jag lite mer intresserad av, det var just den skolan jag fick jobbet på. Jag hade intervju där på fredagen och på måndagen bestämdes det att jag skulle börja där. 4000 mer i lön fick jag också, och har nu bättre lön än jag någonsin skulle kunna drömma om. Tidigare har jag känt att lönen inte varit så viktig eftersom jag velat jobba med just dessa elever, men eftersom jag ändå inte fick jobba kvar med eleverna så vägde lönen och läget in stort för mig. Jag har nu 5 minuter med buss hem, och tar jag cykeln kommer det att ta mig max 15-20 minuter beroende på hur snabbt man väljer att cykla givetvis.

Med sorgen över att aldrig riktigt fått säga hej då i bagaget kommer jag i höst att säga HEJ till nya fina människor. Som jag skrev på Facebook:

“Det är många djur som bygger bon just nu och våren är lite trög i starten, men mina vingar är redo för att flyga vidare. Man ska följa lyckan i livet annars blir man bara olycklig och det vill man ju inte vara

Och så är det, ingen kan välja lyckan utom just du. Man kan inte stanna och låta ledsamhet och sorgsenhet ta över livet. Man ska flyga mot platser som skapar lyckan inombords. Jag känner att lyckan är viktig för mig, jag väljer lyckan och glädjen.

76 kommentarer

  1. Jag förstår din känsla!
    Tycker att du är förståndig som lyssnar på dig själv och dina mål och drömmar!
    Lycka till på nya jobbet ?

  2. Förstår att det måste kännas riktigt tråkigt att du inte får följa “dina” elever hela vägen ut.. men det här är en så fantastisk nyhet ändå <3 Blev SÅ glad när jag såg det här på fb. Genuint glad. Det här förtjänar du verkligen, du förtjänar alla hejarop! Det blir bra nu. Kram
    NICOLE recently posted..Added some blue

  3. Men åh så kul och grattis till nya jobbet!! 😀 Precis som du skriver så är det bara man själv som kan ta makten och förändra en situation som man inte trivs i, det har jag själv lärt mig efter en hel del fallgropar längs vägen! 🙂 Så modigt och starkt, önskar dig all lycka till! 😀
    Johanna Utterberg recently posted..HAPPYFACE

  4. Säger det igen, bra jobbat att våga ta steget till något nytt trots att det kan kännas motigt pga barnen. Stort grattis till nya jobbet och löneförhöjningen!?
    Kattis recently posted..Jag saknar…

  5. GRATULERAR, det låter alldeles makalöst rätt! När jag blir frisk i huvudet så ska jag också söka nya jobb. Det är i sig inget fel på mitt jobb, men jag får panik av att tänka på det och jag är inte helt säker på om jag borde vara lärare. Så jag har sökt lite olika utbildningar för framtiden och hoppas kunna läääääääsa igen snart, så jag kan studera till SYV som jag tror passar mig mycket mycket bättre.
    ljuva julia recently posted..Vi sitter alla i samma båt, på väg över havet fram

    1. Åh förstår dig, är nog många som känner så. Jag tänker att jag vill ge yrket en chans till. För jag älskar det så mycket. Fast om det känns minsta fel är jag nog inne på samma bana som dig att helt byta karriär. Sen är vi ju unga också, vi kan byta och testa annat. Vem kan ifrågasätta att man vill ha förändring i livet liksom :). Det måste man ju få testa. Jag känner mig frisk så fixar jobbet, men känner att jag behöver ett år för att fundera på om jag kan få tillbaka samma passion som jag kände de första två åren i yrket igen. Eller om det faktiskt är något helt nytt jag behöver göra. Vem vet, man kanske skulle passa bättre på maxi 😉

  6. SV: nja nä det blir nog inte mycket till fest på examen. Vi ska bli bjudna på lunch efter att vi haft seminarium om våra examensarbeten. De läggs inte så mycket fokus på distansare tyvärr 😉
    NICOLE recently posted..Boulognerskogen

  7. Stort grattis till nya jobbet och lönen! Jag tycker du tar upp väldigt viktiga punkter, att ibland får man förändra själv. Jag är så glad att jag hade möjlighet att säga upp mig. Att jag kunde gå vidare och få chansen att må ännu lite bättre. Det ska bli kul att se vad jag bestämmer mig för att göra efter mammaledigheten:)

  8. Stort grattis till nya jobbet och alla förmåner som kommer med det! Så kul att höra dina vettiga tankar om detta. Tror det blir toppen för dig 🙂
    Ellen recently posted..Veckan hittills

  9. jag säer det igen, grattis Madde! Grymt! tycker det är starkt att våga söka sig nya vägar sådär när det befintliga inte fungerar, att sätta sig själv först. det är både viktigt och bra och jag hoppas verkligen det kommer bli super där i höst! 🙂

    SV: Jamen det tycker jag! Som jag skrev så kan vi som lag inte ha några resultatmål på den nivån, men för egen del är jag nöjd med helgen!
    Johan recently posted..Andra omgången av Sverigeserien 2017

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

%d bloggare gillar detta: