Hälsa & motion

Vad min kropp behövde.

Madeleine Stenberg 19 februari, 2019 38 Kommentarer

Så har jag varit på massage, det gjorde galet ont men är alltid så skönt efter 4-5 dagar när smärtan försvinner och man istället känner att allt det som gjort ont, mjukats upp. Det var galet smärtsamt att en måndag efter jobbet ligga där och få mina punkter tryckta på. Det fanns en punkt som gjorde ont från axlarna ner över skulderbladet men även på bröstet. Jag antar att det är den punkten som gett mig huvudvärk men även bröstsmärtor när jag promenerat.

Det här inlägget är tidsinställt. Ibland när jag inte vet om jag kommer hinna med att blogga så gör jag så, tycker det är rätt skönt då får man ett inlägg samtidigt som man känner sig lite ”förberedd”. Jag har haft en bra måndag i alla fall, idag tisdag ska jag på mediyoga klockan 15:30 som vanligt. Det finns fördelar med tisdagar, det är dagen när jag jobbat två av fyra arbetsdagar. Speciellt många fördelar är det denna vecka när det närmar sig mammabesök och sportlov.

Hoppas du mår bra min fina läsare! Jag glömmer ibland bort att berätta hur oerhört tacksam jag är att just du läser mina rader.

Trötthet, och farbrorn som stal min parkering.

Madeleine Stenberg 14 januari, 2019 22 Kommentarer

Den här dagen har mest gått i sådan speed att jag ser framemot att få krypa ner i sängen. Det känns som att jag stressat från det dagen startade, tills i skrivande stund. Jag är så trött på denna stress nu, hur mycket ska man behöva stressa? Det känns som att samhället pressar mig till att springa två dagar i en dag. Jag vill dra i nödbromsen just nu, och be allt och alla dra åt helvete ungefär.

Jag sa det där till psykologen i december. Jag skulle vilja be alla dra åt helvete, det känns som alla drar i mig från alla håll och kanter. Mitt i det där står jag som inte vet hur man säger nej och tar på mig hög efter hög utan att förstå hur det gick till?

När jag kom hem nu på kvällen så såg jag att scouterna var på plats. Deras föräldrar ockuperar hela gatan och på somrarna ställer de sina och barnens cyklar framför parkeringarna så man inte kan köra in med sin bil. Idag stod det först en stor lastbil utanför, åkte en bit till en stor bil och där min parkeringsplats är står en BIL parkerad! På min betalparkering, visar med kroppsspråket till farbrorn att det där är min p-plats. Han tittade på mig men tycktes inte förstå, jag öppnar bildörren fortfarande tittar han frågande på mig. Så jag fick stänga av bilen, och gå fram till honom som öppnar bilen och säger ”ÄR det din p-plats?” jag bara ”Ja det är det”. Så där fick han då åka ut på mitt minimala svängutrymme som jag har, och jag fick försöka pressa mig in.

Vi är många som blir tokiga på scouterna här i huset. De hyr vår källare, men det sköts liksom inte så snyggt av föräldrarna som helt skiter i de hyresgäster inklusive mig som bor i huset.

Det här var inget muntert inlägg, jag hoppas morgondagen är bättre. Då kommer jag åka med mediyoga på eftermiddagen igen.

Bröstsmärtor & kroppen.

Madeleine Stenberg 20 november, 2018 60 Kommentarer

Vi hade studiedag igår, efteråt gick jag för att fixa naglarna. Allt kändes bra tills jag började gå hemåt, det högg till i bröstet och strålade ut mot höger. Fortsatte min promenad och det gjorde bara ondare och ondare. Kom hem och William fick mig att ringa, de beslutade att jag borde få ambulans. Själv sa jag att det går nog att ta mig dit själv.

Fick åka ambulans ändå, på akuten togs prover och EKG. Allt såg bra ut men stress har gett min bröstkorg en rejäl smocka och spänningar.

Mitt liv är helt enkelt fullt med stress, jag vet det där fina ”var rädd om dig” jag är det men man kan inte styra allt i livet. Vissa saker absolut medan andra inte alls, i detta fallet kan jag inte styra min stress, den är helt i andras kontroll. Så jag får bara flyta med på vågen och hålla mig kvar. Det är inte som att jag inte försöker att dra ner på stressen i mitt liv.

Nu ska jag börja gå upp för att duscha och fixa iordning mig själv. Hoppas du får en fin tisdag.

Att vakna till en söndag.

Madeleine Stenberg 14 oktober, 2018 16 Kommentarer

Har precis vaknat, jag var helt slut igår när jag kom hem från Orsa och Furudal så jag somnade ganska direkt. Vi hade det jättebra och jag kommer skriva mera om detta senare idag.

Idag ska jag städa, plugga och ta en promenad. Beslutade mig i fredags för att från och med idag söndag ska jag börja ta tag i hälsan igen. Man har ändå bara en kropp och den ska man vara rädd om. I januari ska jag få börja med medicinsk yoga också vilket jag tror kan vara helt perfekt för mig.

Vad ska du göra idag? Några speciella planer?

Att bara vara.

Madeleine Stenberg 1 oktober, 2018 41 Kommentarer

Passade på med att vara ute igår, det vad så mycket värt verkligen. Solen värmde till och med och det var riktigt skönt.

Har tagit massor med foton men lägger ut dessa i veckan. Williams lånade cykel blev upphittad igår, inslängd i skogen här ovanför hade tjuven slängt den. Antar att de insåg att att den var för tung att bära på, samt att kätting inte är enklast att bryta upp. Det var Williams kompis som hittade cykeln.

Hoppas du får en fin måndag!

En kvällspromenad i Falun.

Madeleine Stenberg 22 september, 2018 18 Kommentarer

Gick ut ikväll för att få både frisk luft men även lite motion. Jag brukar ofta slås av hur vackert det är här i Falun. Det är både mitt i naturen och samtidigt en del av en stad, den känslan jag tycker om.

Tidigare idag var jag, William och Björn till Sawanne och åt lunch. Efter det har jag plockat in mina pelargoner från balkongen. Det är inte längre lika säkert att ha blommorna utomhus, nu börjar det verkligen gå mot kallare tider. Har funderat på att köpa lite ljung och sätta på balkongen istället.

Hoppas du haft en fin dag. Vad har du gjort idag.

En promenadmorgon och förbannade skitångest.

Madeleine Stenberg 1 september, 2018 53 Kommentarer

Tog mig en promenadmorgon, jag vaknade redan 5:20 på morgonen. Hade en mardröm och därav kunde jag inte somna om. Eller mardröm är egentligen fel ord, jag vaknar ibland av ångest över saker, sådant jag inte kan kontrollera. Någon form av stress som kommer över mig kring saker som jag aldrig kan påverka men som bara finns där. Det är svårt att förklara vad det går ut på, men tror det är samma känsla som växer på mig stundvis och som skrämmer mig dagligen.

Jag skulle säga att mitt största problem är att jag oroar mig över saker hela tiden. Jag planerar inför katastrofer för att vara något sånär förberedd om dessa skulle ske. Eftersom jag haft min stora andel av trauman så gör detta att min sömn aldrig går ner i djupsömn utan jag är alltid på min vakt, som min psykolog sa ”du sover med ett öga öppet, redo för flykt”. Varje liten kris jag går igenom påverkar mig oerhört mycket och därmed så befinner jag mig i detta stadium ofta. Dock har känslan trappats upp på sista tiden, och det är av personliga skäl.

Hur som helst, jag vill inte sitta här och skriva i gåtor men jag kan heller inte berätta varför jag mår så här just nu. Så jag försöker istället fokusera på det faktum att jag strax efter klockan 7:00 idag begav mig ut på en morgonpromenad, jag lyssnade på Framgångspodden om valet och fick ännu mera ångest. Så det valet av podd var nog inte helt rätt för dagen, så väl hemma ställde jag mig i duschen och lät vattnet skölja över min kropp. Tog min handduk och satte mig vid sminkbordet för att titta på Wahlgrens värld. Begav mig sedan mot köket där jag avnjöt frukosten ni ser ovan, jag kände hur ångesten började lätta något.

Den kommer i vågor nu den där förbannade ångesten, igår på Maxi slängde den sig över mig när det stod två barn utanför och sålde Restaurangchansen, jag sa nej denna gång eftersom jag aldrig hinner använda dessa kuponger och fick så dåligt samvete efteråt. Gick in och kände mig som världen rasade runt mig, fick knappt någon luft. För att jag sagt nej till barn som sålde något jag inte vill ha. Det är sådant tecken på att jag håller huvudet precis ovanför vågen. Jag orkar hålla mig uppe, men sköljs om och om igen neråt.

Förbannade skitångest som jag önskar mig helt fri från ångest. Som jag önskar mig fri från skuldkänslor och fri från denna känsla av vågor som sköljer sig över min kropp. Jag vill slippa ångesten, mina rädslor och mitt konstanta dåliga samvete. Jag vill kunna sortera bort andras besvikelser som nästlar sig fast i mitt inre. De minns inte mig, men jag minns dem för en livstid. Förbannade ångest, förbannade dig som vinner över mig gång på gång.

Säger hej till ett mulet Falun.

Madeleine Stenberg 31 augusti, 2018 4 Kommentarer

Nu har vädret varit lite väl mörkt tycker jag, det känns som att det nästintill varit mulet allt för länge. Visst vi fick sådant vackert väder här i sommar så man får väl vara glad över regnet nu. Men jag saknar ändå solskenet, det blir riktigt tråkigt i längden med regn och mulet varje dag.

Hur som helst, idag är det fredag och min plan är en promenad. Dock har jag riktigt ont i ländryggen så velar lite kring hur jag ska göra om det får bli en lättare promenad eller om jag ska pressa ryggen lite. Min rygg skulle behöva massage, det har gått för lång tid sen senast nu, och då får jag ta smällarna med värk i ryggen.

Ska du göra något spännande idag? Har du fint väder hos dig?