Visar: 1 - 10 av 22 artiklar
Sjukdomar

Blindtarmsinflammation och smärtor.

Igår fick jar veta att jag har en blindtarmsinflammation och låg således på kirurgen. Men eftersom det var en inflammation och inte infektion åkte jag hem efter att själv bett läkaren. Jag ligger alltså hemma och har ont istället. Kanske verkar konstigt att vilja vara hemma, men sängarna på sjukhus är verkligen inte skapta för långa människor, fick ligga böjd med smärtan och sover dåligt med dropp och sånt. 

Hur som helst, nu när jag har inflammation ökar risken för infektion så hoppas på att bara fortsätta ha ont utan feber eller sånt. Smärtan lär ju avta när inflammationen är över tänker jag. 

Jag ligger mest på soffan just nu, så därmed tar jag det bara lugnt. 

Sjukdomar

Akuten

Befinner mig på akuten med misstänkt blindtarmsinflammation, eller ja bihanget för att vara mer specifik. Jag har haft ont i magen sedan i fredags och sökte till vårdcentralen idag. Trodde det var medicinen jag fått men läkaren där skickade mig till akuten. En gynundersöking har precis gjorts på kvinnokliniken och i den regionerna såg allt prima ut. Inga cystor och fina äggstockar. Har tydligen bakåtlutad livmoder och blöder tydligen lätt i nedre regionerna. Tydligen blödningen får vissa kvinnor efter förlossningen och jag är en av dem, intressant. Har ju gjort koller och blöder varje gång jag är på gyn, nu vet jag varför.

Nu väntas på bedömning för blindtarmen då, eller ja bihanget. Livet som sjukskriven betydde tydligen mer stress?!

Utmattningssyndrom

Hur jag känner idag.

IMG_7673

Varje dag är en berg och dalbana. Vissa dagar enklare än andra, eftersom jag sover dåligt och får ångest över saker så blir det liksom ingen riktigt skön sömn för mig. Jag känner dessutom att jag blir tokig varje gång drömmarna handlar om mitt jobb. Det är stressigt, saker jag inte hunnit med ett dåligt samvete som gnager och en press som jag omöjligt kan hantera. Hur jag liksom i drömmen känner hur jag tappar all kontroll och faller handlöst. Jag sprang runt i rum på min sons gamla förskola idag, rum efter rum och hamnade till sist i en sal full av människor. Jag kände paniken där och höll mig ändå vid liv så att säga.

Jag utmanar mig själv att göra nya saker varje dag. Som idag när jag gick upp rätt tidigt, eller att orka äta frukost. Vissa dagar orkar jag göra lite mer saker och andra ligger jag bara på soffan och följer The OC. Det är som att träna på livet, vissa dagar kan jag verka ganska glad och andra är jag bara bitter. Det är som att jag inte riktigt kan kontrollera någonting till hundra procent, som när jag var tonåring och hade massor med hormoner i kroppen.

Jag är också besviken på många saker, det märker jag. Jag känner en besvikelse jag inte tänkt på tidigare. Besvikelser som grundar sig i att jag kanske känner att jag är här nu och vem fan tackar mig för det? Inte jag själv i alla fall, och inte omvärlden heller.

Jag är bitter över att vara utbränd lärare, eller utmattningsdeprimerad som det kallas, eller dess riktiga namn har utmattningssyndrom. Jag känner mig bitter för så många saker, som när jag ringde facket som säger ”jag beklagar att detta hänt dig, vi har flera varje dag som ringer om samma sak”. Vad är det för värld där människor får denna sjukdom på grund av jobbet? Är det verkligen det här som Sveriges riksdag vill ska spegla Sverige? Det klagas på svenska elevers skolresultat, då kanske man ska gå till botten med varför lärare efter lärare försvinner och ta lärarna på allvar istället för att skylla på varandra. Svenska skolans fall beror knappast på eleverna och knappast på lärarna. Det beror på att pendeln svänger beroende på vem som leder Sverige, det beror helt och hållet på att folk uppifrån ska styra andra människors jobb som att man var en marionettdocka.

Jag vet att jag skriver bittert och är bitter, att jag inte är den jag brukar vara. Jag är inte så här egentligen, jag vet att jag varit glad och skrattande. Leende och är en sådan som bryr mig om människor. Jag bryr mig om människor så mycket att jag glömmer mig själv, men nu är jag inte mig själv och det gör mig bitter och arg. Jag vill vara mig själv men det är som ett stopp inom mig. Som att jag helt enkelt inte kan vara glad och positiv som förut. En dag kanske jag är mig själv igen, eller jag vet att jag blir det. Men som jag känner nu känns allt så långt borta.

Kläder Naglar & fransar

Nya naglar, Me and i party och en annan dag i trötthetens paradis.

img_2341

Idag har jag kört på, jag vet att jag snart kommer få ta smällen för den saken. Jag hade saker jag var tvungen att göra. Som att orka gå till ICA Maxi. Mina naglar har också känts som något jag inte orkat med så idag gick jag ner och fick dem fixade. Det kan låta som en liten sak men det händer något i mig när såna saker som nya naglar finns på fingrarna, kanske en liten känsla av glädje var vad jag kände idag.

Det drog ut på tiden så jag fick stressa upp för Svärdsjögatan tror jag tog personbästa med att ta mig från stan till hemmet på 8 minuter. Jag var galet svettig men det var det värt. Väl hemma var det dags för Me and i och jag handlade bara en sak denna gång. Jag försöker ju tänka på ekonomin numera och därmed så är shopping begränsat för mig, det är rätt skönt faktiskt.

Vad jag beställde ska ni få se sen. Björn lagade en jättegod hemmagjord pizza som vi åt till middag och sen tittade vi på lyxfällan. Egentligen ska jag inte se sånt just nu, jag börjar alltid fundera kring om jag skulle kunna hamna i sånt. Trots att jag aldrig haft en skuld och att jag inte handlar över mina tillgångar. Men det är ändå en rädsla jag har, räkningar har jag alltid betalat och jag är alltid högst trovärdig på eventuella krediter. Jag gjorde nämligen en kreditupplysning på mig själv när jag funderade på att Leasa en bil i våras. Nu blev det inte så, men ja det var inga problem och jag hade fått lånet men jag avstod sedan. Jag är helt enkelt för ekonomisk för att våga.

Idag låter jag nog gladare? Jag har kanske en uppåt dag idag, hade ju varit skönt om det kunde vara så här så jag slipper gråta åtminstone. Däremot tröttheten måste jag prioritera, därmed ska jag alldeles strax gå och sova något som jag behöver.

Högkänslighet

En ännu värre dag.

001

Jag känner hur jag inte är positiv alls, hur allt bara är negativt just nu. Natten var hemsk, jag drömde om jobbet och alla måsten. När jag sedan vaknade fick jag ångest över att behöva ta medicinen. Jag vill verkligen inte alls ta den, absolut inte. Jag orkade ingenting idag, mer än att ta en dusch och kolla på The OC och fixade värma-på-enkelt mat åt mig och William. Jag vet inte hur snabbt man kan få biverkningar på medicinen men idag har jag haft en grym huvudvärk och mått illa som bara den. Sedan humöret och deppigheten upp på den saken. Jag trodde faktiskt huvudvärken skulle döda mig för en stund sedan, jag somnade på soffan då hela huvudet liksom sprängdes från nacken och ut mot tinningarna och käkarna. Jag känner hur jag biter ihop mycket just nu, väldigt onödigt men det gör jag. Jag är liksom öm i hela käften, som om jag skulle tränat musklerna i käken och ansiktet.

Jag borde gått utanför dörren idag, solen sken och det hade säkert varit bra för mig. Men istället tittade jag bara argt ut på solen och tog mig filt och tittade på glada människor i en påhittad serie. Eller glada, det händer ju tragiska saker i deras liv med, så det uppmuntrade mig ju stundvis att folk kunde ha det jävligt med.

Imorgon kanske jag är gladare, imorgon ska jag ha Me and I party här hemma som var bestämt sedan tidigare. Eftersom jag blir glad av sådant kanske jag blir det även nu?
Får väl se imorgon.

Utmattningssyndrom

En riktigt rutten dag.

img_1958

Jag tog första tabletten idag och jag har känt mig låg redan sedan innan jag tog den. Denna dag har varit en sån där dag när jag bara spytt på livet. Jag ville inte ta mig ur sängen, jag ville inte träffa någon och matlusten har varit som bortblåst idag. Det är som att dagen efter när jag gjort något viktigt dimper all lust rakt neråt. Som att den lilla energi jag hade kvar helt sögs ur mig igen, det är som att vara nollad och helt uttröttad. Jag vill så lite saker, jag vill inte slänga soporna men jag måste och gör det. Jag vill inte duscha, jag vill inte fixa mig och jag vill inte sätta på mig några fina kläder. Istället bor jag i mjukisplagg och känner mig instängd i saker som sitter åt. Jag är helt enkelt väldigt urtrött på allt. Jag spelade in en video idag och jag velat med att redigera och lägga ut, den blev så personlig och bitter och arg som jag är just nu. Livet alltså, det är inte roligt och idag är en sådan dag när jag inte vill någonting.

Det ska bli skönt att sova, skönt att få vakna upp imorgon bitti. Jag oroar mig för det faktum att jag tydligen ska må sämre av medicinen. Tänk om jag kommer göra det, kan man må sämre än så här? Är det ens möjligt?! Läkaren ringde i alla fall idag och berättade att alla värden var bra… Jag önskade någonstans att jag hade brist, jag vill inte utmattningssyndrom jag vill neka till det. Det här är inte jag, och jag vill verkligen inte vara en del av detta som numera är mitt liv.

Utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom och medicinering.

IMG_8096

Jag tar mig tiden idag att skriva, kanske för att jag någonstans behöver släppa ut mig orden. Så här dåligt har det inte varit med mitt skrivande på evigheter. Den här känslan i kroppen som jag försöker överleva. Jag är ledsen och trött, matt och fundersam. Idag åkte jag till jobbet för att berätta för mina elever som idag började skolan att jag är sjuk. Känslan var långt ifrån enkel, jag satte mig ner med eleverna och förklarade min sjukdom på det enklaste sättet jag kunde.

Jag började med att säga att jag är sjuk, i en sjukdom som inte smittar men som gör att jag är trött. För att bli frisk måste jag sova mycket och ta hand om mig själv. Jag måste äta bra och sova, jag förklarade sjukdomen som att jag var en hare som sprungit ifrån en räv. När andra harar stannar när faran är över har jag fortsatt att springa. Jag fick så många kramar och mitt hjärta brast nästan där jag var med mina fina elever. Dessa underbara barn som jag fått äran att flertalet följa sedan deras första år i skolan och förskoleklass. Det är klart att det känns när man inte orkar.

Jag åkte hem vid nio och somnade tvärt på soffan, hade ställt klockan på 12:00, då åt jag och William lunch. Han började skolan vid 16:00 idag och slutade 18:00, han min älskade unge började 6:an sista året på mellanstadiet. Hur som helst hade jag läkartid 13:30 så jag begav mig till Falu vårdcentral och fick komma in ganska omgående. Fick diagnosen utmattningssyndrom och fick antidepressiv medicin utskriven. Den ska jag äta i 6 månader, jag blev även sjukskriven tills den 25 september tidigast. Lämnade 6 rör med blod och gick hemåt, kanske befann jag mig i en dimma. Egentligen befinner jag mig i en dimma helt och hållet, jag vill inte träffa människor. Bara tanken på att vara i närheten av folk känns som en snara kring min hals men något jag tycker om är motionen. Jag rör på mig mycket, går långa promenader och Pokemon go kom i helt rätt tid för mig. Man slipper fokusera på människor och kan bara promenera. Jag gör inte så mycket mer just nu än försöker att göra saker som gör mig glad, allt annat gör mig tung och ledsen. Krav kväver mig och får mig att fälla tårar, men att göra kravlösa saker ger mig lugn. Imorgon ska jag ta första tabletten, det känns så där. Jag gillar inte mediciner men tror att detta blir bra för mig. En väg att bli frisk, en väg att ta mig ur sängen och lämna soffan. En väg att äntligen orka vara vaken på dagarna, en lång väg men något jag vill ta mig fram till.

Utmattningssyndrom

Jag orkar inte skriva.

Denna bild fick mig att skratta. Såg den på nätet.

Något jag genom åren älskat att göra är att skriva. Att få släppa tankarna för en stund och bara låta orden flöda ner till en mängd med ord. Hur orden passerar ut ur mitt huvud och sätter ord på känslor och tankar. Nu befinner jag mig i ett tungt vakuum. Jag försöker hålla mig vaken men sover på ett vis, får panik när det blir för trångt. Jag körde bilen idag och vid parkeringen försvann luften. 
Jag vill ha tillbaka min passion. Jag längtar tills den är tillbaka. 

Utmattningssyndrom

Utmattningsdepression.

002

Nu har jag varit hos terapeuten och jag fick svaret att jag har en utmattningsdepression. Den är orsakad av arbetet och att jag kört på alldeles för länge i hög växel. Terapeuten visade ett diagram och visade vad normal stress under en dag ligger på, och där man också får återhämtning. Jag har inte fått någon återhämtning, mitt mående och denna extrema trötthet beror på att jag är utmattad och har slut på energi. Min ångest beror på att kroppen försökt få mig att inse att det är stopp nu.

Det här är anledningen till att jag inte velat träffa människor, varför jag inte velat gå på personalfester. Jag kände när jag satt där och lyssnade hur varje bit föll på plats. Terapeuten sa att jag skulle kontakta chefer för hjälp på företagshälsovården och hon sa att läkaren kommer förmodligen göra samma bedömning som henne vilket är sjukskriven under några veckor. Jag sa att jag vill ju tillbaka till jobbet. Jag rådfrågade henne och jag ska till jobbet imorgon för att ställa i ordning klassrummet. Ska även dit på måndag för att prata med eleverna på måndag eftermiddag ska jag till läkaren, och förmodligen blir jag då sjukskriven. Jag känner mig så trött, och energin försvann ännu mera nu. Jag promenerade hem med en tung sten i mitt bröst. Jag är 32 år och slutkörd, jag känner mig tömd på energi och ganska besviken på flera saker dessutom.

Nu vet jag orsaken till mitt mående, jag håller inte på att bli galen. Jag är inte deprimerad utan orsak. Jag är utmattad och trött, energilös och min kropp har sagt ifrån jävligt hårt.

Utmattningssyndrom

Bävar inför morgondagen.

Morgondagen, den finns där som en påminnelse om vad som ska ske. Samtidigt som jag längtat efter denna tid i en vecka och tre dagar känner jag oro inför morgondagen. Jag ska möta terapeuten vad kommer hon att säga, vad blir domen? Det känns i magen, det känns i huvudet och det känns i kroppen. Jag har sådan ångest för att ensam kliva in på vårdcentralen. Jag som inte ens vill besöka ICA Maxi längre för att jag känner sådan oro för att möta människor.

Jag tänkte på att jag inte känner mig själv längre. En gång var jag så lustfylld och glad, nu är jag utan glädje och stör mig på glada människor. Jag blir nästan irrierad av glada och lyckliga, jag känner irritation på pluttinutt och när folk skrivit ”vin med bästaste” har jag stängt av mobilen.

Det här är inte jag, jag är inte hatisk mot lyckliga människor. Men just nu, jag mår så dåligt att jag inte orkar med lyckliga och glada för det känns som att när får jag känna så igen?

Imorgon, imorgon äntligen! En skräck, en bävan en längtan. Allt på samma gång, imorgon får jag träffa terapeuten.

We use cookies to personalise content and ads, to provide social media features and to analyse our traffic. We also share information about your use of our site with our social media, advertising and analytics partners. View more
Cookies settings
Accept
Privacy & Cookie policy
Privacy & Cookies policy
Cookie name Active

Vem är jag.

Min webbplatsadress är: https://www.saramadeleine.se.

Vilka personuppgifter samlar jag in och varför jag samlar in dem

Kommentarer

När besökare lämnar kommentarer på webbplatsen samlar jag in de uppgifter som visas i kommentarsformuläret samt besökarens ip-adress och user agent-sträng som hjälp för detektering av skräpmeddelanden. En anonymiserad sträng som skapats utifrån din e-postadress (även kallat hash-värde) kan komma att sändas till tjänsten Gravatar för att avgöra om du finns registrerad där. Integritetspolicyn för tjänsten Gravatar finns på https://automattic.com/privacy/. När din kommentar har godkänts kommer din profilbild att visas publikt tillsammans med din kommentar.

Media

Om du laddar upp bilder till webbplatsen bör du undvika att ladda upp bilder där EXIF-data inkluderar data från GPS-lokalisering. Besökare till webbplatsen kan ladda ned och ta fram alla positioneringsuppgifter från bilder på webbplatsen.

Kontaktformulär

Cookie-filer

Om du lämnar en kommentar på vår webbplats kan du välja att spara ditt namn, din e-postadress och webbplatsadress i cookie-filer. Detta är för din bekvämlighet för att du inte ska behöva fylla i dessa uppgifter igen nästa gång du skriver en kommentar. Dessa cookie-filer gäller i ett år. Om du har ett konto och loggar in på denna webbplats kommer vi att skapa en tillfällig cookie-fil för att kontrollera om din webbläsare accepterar cookie-filer. Denna cookie-fil innehåller ingen personligt identifierbar information och försvinner när du stänger din webbläsare. När du loggar in kommer vi dessutom att skapa flera cookie-filer för att spara information om din inloggning och dina val för utformning av skärmlayouten. Cookie-filer för inloggning gäller i två dagar och cookie-filer för layoutval gäller i ett år. Om du kryssar i ”Kom ihåg mig” kommer din cookie att finnas kvar i två veckor. Om du loggar ut från ditt konto kommer cookie-filerna för inloggning att tas bort. Om du redigerar eller publicerar en artikel kommer en extra cookie-fil att sparas i din webbläsare. Denna cookie-fil innehåller inga personuppgifter utan anger endast inläggs-ID för den artikel du just redigerade. Den gäller under 1 dygn.

Inbäddad innehåll från andra webbplatser

Artiklar på denna webbplats kan innehålla inbäddat innehåll (exempelvis videoklipp, bilder, artiklar o.s.v.). Inbäddat innehåll från andra webbplatser beter sig precis på samma sätt som om besökaren har besökt den andra webbplatsen. Dessa webbplatser kan samla in uppgifter om dig, använda cookie-filer, bädda in ytterligare spårning från tredje part och övervaka din interaktion med sagda inbäddade innehåll, inklusive spårning av din interaktion med detta inbäddade innehåll om du har ett konto och är inloggad på webbplatsen i fråga.

Analys

Vilka jag delar dina data med

Hur länge jag behåller dina uppgifter

Om du skriver en kommentar kommer kommentaren och dess metadata att sparas utan tidsgräns. Anledningen till detta är att jag behöver kunna hitta och godkänna uppföljningskommentarer automatiskt och inte lägga dem i kö för granskning. För användare som registrerar sig på er webbplats (om sådana finns) sparar jag även de personuppgifter de anger i sin användarprofil. Alla användare kan se, redigera eller radera sina personuppgifter när som helst (med undantaget att de inte kan ändra sitt användarnamn). Även webbplatsens administratörer kan se och redigera denna information.

Vilka rättigheter du har över dina data

Om du har ett konto eller har skrivit några kommentarer på denna webbplats kan du begära en exportfil med de personuppgifter vi har om dig, inklusive alla uppgifter du har gett oss. Du kan också begära att vi tar bort alla personuppgifter vi har om dig. Detta omfattar inte eventuella uppgifter som vi är tvungna att spara av administrativa, legala eller säkerhetsändamål.

Vart skickar jag dina uppgifter

Kommentarer från besökare kanske kontrolleras via en automatiserad tjänst för detektering av skräppost.

Din kontaktinformation

Ytterligare information

Hur vi skyddar din information

Vilka procedurer vi har för dataläckor

Från vilka utomstående parter vi tar emot data

Vilket automatiserat beslutsfattande och/eller profilskapande vi gör med våra användaruppgifter

Branschkrav om delgivning av information

Save settings
Cookies settings