Ångesten som grep tag i mig, så jag trodde jag skulle dö.

Natten mellan måndagen och tisdagen kunde jag inte somna. Jag hade sådan ångest, hjärtat pulserade så hårt att jag trodde att nu är det kört. Varje gång jag blundande kom någon ny tanke till min hjärna, som den var på flykt och rädd för katastrofer. Runt mig kändes det som känslorna skulle sluka mig helt och hållet. Jag försökte hitta strategierna som finns för mig, andas med magen försöka att inte känna så men det släppte aldrig. Eftersom jag skulle resa till Gävle var det ingen ide att ta min ångestdämpande medicin så jag kämpade på.

Vid 00:58 klev jag upp då jag var så törstig, det kändes som hela munnen var torr. Jag klev upp ur sängen och gick för att ta vatten. Då sög något tag i mig, jag drack vattnet men fick sådant blodtrycksfall att jag fick panik. Blodtrycksfall har jag då och då, men detta det var något mer. Kroppen liksom vek sig under mig. Satte mig ner på toaletten och allt snurrade, la mig till slut helt handfallen ner på marken. Jag låg där och tänkte att nu dör jag, imorgon hittar William mig död här på golvet. Hjärtat slog så hårt att jag nog aldrig känt det tidigare. På något sätt tog jag mig upp från golvet och in till sängen. Där låg jag en hel natt med halvsömn, jag kom aldrig in i någon djupsömn.

Min kropp orkar inte längre med känslan jag har. Det är så många faktorer nu som spelar in, mitt psyke har fått känna på smäll efter smäll sedan i somras. Nu orkar inte jaget med längre, jag är rädd för att detta kommer leda mig. Jag är tacksam över livet, tacksam över det fina jag har där. Men det är den där känslan av sorg, desperation och rädslor. Att jag ältar och känner, att jag tänker och har mitt djup. Det tar kål på mitt inre, jag känner och jag rädslas över vad som sker.

Jag vill bara skriva, lämna känslan av ångest ur mig. Överlämna den maktlösa känslan av att tro sig dö. Det är inte så att jag inte vet att ångest inte dödar, men ångest gör så förbannat ont. Det är det som skrämmer mig, att behöva ha så här ont. Ett sår läker, men en smärta inombords den hugger som knivar i bröstet.

Madeleine Stenberg

Bloggare sedan 2004. Bor i Falun med min son William född 2004. Är utbildad lärare, förskollärare, doula och hjälpmamma samt kursledare i Amningshjälpen. Studerar till specialpedagog.

36 thoughts on “Ångesten som grep tag i mig, så jag trodde jag skulle dö.

  • 30 januari, 2019 at 07:11
    Permalink

    Fy vad hemskt.. lider också av ångest och det är en fruktansvärd känsla. Du får kanske gå och prata med någon? Ta hand om dig

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 07:14
    Permalink

    Det måste verkligen vara fruktansvärt att få känna så. Förstår att förnuftet inte inte fungerar då så starka känslor kommer. Precis som du säger, man dör inte av en ångestattack.

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 07:23
    Permalink

    Men kära hjärtanes, nu blir jag orolig… hur mår Du egentligen, kanske Du behöver mer hjälp, bli inlagd och uppkollad?
    Det där känns inte bra. Snälla, ta kontakt med Sjukvården. Krya på kram.

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 07:27
    Permalink

    Stackars dig, jag känner till den smärtan, ältandet och jag lider verkligen med dig. Jag har inga knep heller som kan hjälpa dig. Jqg hoppas det blir bättre för dig fina du ❤
    Glöm inte bort dig själv och att vila ❤
    Var rädd om dig❤
    Sandra recently posted..Jag är en stolt vinsamlare.

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 07:28
    Permalink

    Fy vad jobbigt, du är stark som orkar ta till dina verktyg att hantera situationen. Har du provat meditation för att hantera sorgen? Varm kram
    Pt Lilla Ax recently posted..Äppelplättar med sonen

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 07:29
    Permalink

    Men fy så jobbigt att du får så när du ska sova. Ångerst är väldigt jobbigt och det tar så mycket på en. Saknad och sorg känner jag så med dig, det är fruktansvärt jobbigt. Jag hoppas att du lyssnar på din kropp och är hemma när du inte orkar. Du ska räcka länge. Så obehagligt att hinna tänka att din son skulle hitta dig död på golvet. Fy så jobbiga och obehagliga tanker. Kom ihåg att du är viktigt. Många styrkekramar ❤️❤️
    Jennysvardag recently posted..Ondag

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 07:59
    Permalink

    Men gud va läskigt!!
    Så ska du inte behöva må, finns det inte någon hjälp att få?
    Jag är inte alls insatt i sånt här men känner bara spontant att så här kan man inte leva… att tro att man ska dö, fy va hemskt!
    Hoppas du inte får så här igen 🙁
    Skickar ett gäng med KRAMAR!!!
    Jenny recently posted..Solhem, dansk kvalitet

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 08:50
    Permalink

    Lilla vännen du måste pausa! Stanna upp och känna efter vad som skrämmer dig. Se på det med hjälp. Kurator? Att du är så rädd kan bara bero på att du är väldigt slutkörd. Ta hand om dig själv. Du kan inte fin as för andra om du är slut. Fyll på dig själv först! Du är viktig, du är stark! Kraaam

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 09:37
    Permalink

    Oj, Madeleine! Det här låter verkligen inte bra. Jag hoppas att du börjar lyssna på kroppens signaler på riktigt nu och sorterar bort stress- och orosmoment där du kan. Sortera och prioritera det du verkligen måste orka med och behöver för att må bra och lägg allting annat åt sidan så länge. Ta hand om dig <3
    Anna recently posted..Makeup – Urban Decay Naked Smokey

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 09:47
    Permalink

    Usch! Det är så galet jobbigt det där. Framförallt när man börjar tänka att barnen ska hitta en död någonstans. Jag hoppas verkligen att det känns bättre snart <3 Starkt att våga berätta!
    Lisa recently posted..Min bucketlist 2019

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 09:49
    Permalink

    Usch den där känslan är verkligen hjärtskärande och jag förstår. Även om man inte dör av ångest i sig så är känslan så stark när man är i det att logiskt tänkande inte hjälper. Kram
    Pärla recently posted..Bildbrist

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 10:03
    Permalink

    Ångest är hemsk att uppleva. Känslan av att dl blir så stark och kan vara svår att skaka av sig. Skickar varm kram till dig ❤

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 11:46
    Permalink

    Fy sjutton vad obehagligt! När man ligger där helt hjälplös, fy<3 tiden läker inte saknades efter en annan människa, hur mycket man än önskar. Man får bara lära sig att leva med den<3 kram’
    Johanna recently posted..Nocco blueberry, recension

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 13:09
    Permalink

    Jeg får helt vondt av å lese ordene dine. Jeg skulle ønske det var noe jeg kunne gjøre for å lette litt på trykket ditt, men det fint lite andre kan bidra med når du har det sånn. Ta vare på deg selv.

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 14:12
    Permalink

    Det är riktigt jobbigt att känna sådan ångest! Jag har bara haft det ett fåtal gånger men kan ändå relatera till känslan. Det värsta jag upplevt! Hoppas att du får hjälp med att bearbeta dina tankar och känslor och även hitta verktyg till att kunna hantera ångesten när den kommer.
    Hannas krypin recently posted..En dag i Sollentuna

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 14:21
    Permalink

    Väldigt naket fint och ärligt skrivet, för mig som är en lyckligt lottad person som inte lever med ångest, så vi känner jag att jag inte kan kommentera detta på ett värdigt och respektfullt sätt. Jag lider med dig att du känner som du gör, och önskar av hela mitt hjärta att du får den hjälp och stöttning just du är värd. <3
    Hanna recently posted..Hur har du så mycket motivation till din träning?

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 15:14
    Permalink

    Men fy för ångest, när man är inne i det så känns det som att världen ska rasa och hjärtat ska stanna. Hoppas att du mår bättre nu och att natten som kommer låter dig sova ❤️
    Emelie recently posted..Det vackraste jag någonsin har sett

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 16:53
    Permalink

    Vilken otroligt jobbig natt du hade. Även om man vet att ångest inte dödar så hjälper den vetskapen ändå inte fullt ut. Hoppas att det har känts lite lättare under dagen och att du får sova i natt.
    Znogge recently posted..Vi har fortfarande…

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 17:01
    Permalink

    Hualigen, vilken hemsk känsla. Har du fått nått liknade förr? Hoppas att det har släppt för dig.
    Snabela recently posted..Dom sista strålarna

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 17:26
    Permalink

    Men stackare lider med dig och hoppas du kan få hjälp, så här kan du ju inte ha det, låter ju hemskt med all den ångesten, sömnlösheten. Krya krya ♥️♥️♥️
    Lexochlogan recently posted..LOGANS UTVECKLING 1 ÅR

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 18:00
    Permalink

    Usch vad jobbigt det låter, det låter som att man blir totalt maktlös och få saker tycker jag är så skrämmande som just det. Jag hoppas verkligen att du slipper känna det igen, åtminstone till den graden.
    Kram på dig!
    Sara recently posted..Orkar du inte?

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 18:29
    Permalink

    Oftast när jag hade sånna attacker som du har , förr så brukade jag alltid göra listor på vad jag längtar till . Vad kan jag göra för att få bort det negativa . Jo skriva va vilka som betyder . Säga om o om igen vad man är tacksam för precis som du skrev i ditt inlägg . Men att skriva ner det kanske på papper el i mobilen . Du dör aldrig av ångest men jag förstår absolut känslan . Hoppas det blir bättre snart och att du får mindre attacker och det är viktigt o ta medicin. ??? stor kram

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 18:35
    Permalink

    Det är… fruktansvärt. Bottenlöst. Men inte hopplöst. Hur djupt det än är där du står nu så finns en grund, även om du inte känner den. Mitt hjärta känner stick av hur tufft du har det, känner igen orden ur minnen av mitt eget avgrundsdjup. Även om du inte vet, hur – så tar du dig igenom det här med. Det vet du. Skickar så jävla mycket kärlek❤️
    Marie recently posted..Bipolär Serie – Del 2, Vänskap.

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 18:36
    Permalink

    Hemsk känsla verkligen. Ångest är en djävul på axeln som finns där men ibland äter den upp än. Att du sätter ord på det på detta sätt är stort.
    My wonderful loves recently posted..Utvecklingssamtal

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 19:00
    Permalink

    Så jobbigt det låter :/ Hoppas du mår bättre snart 🙂
    Sarah recently posted..SEXY ONES

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 19:20
    Permalink

    Men stackars dig vilken fruktansvärt hemsk natt!! Även om du rent logiskt förstår att ångesten inte är dödlig, så förstår jag att måendet måste vara nästintill outhärdligt. Jag hoppas innerligt att det finns någon hjälp du kan få som fungerar! Kramar <3
    Lillan Kind recently posted..Den som väntar på något gott

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 20:26
    Permalink

    Usch för ångest! Kanske låter som en kommentar alla skulle skriva men JAG förstår faktiskt hur det känns. Led av ångest i många år och fick äta ångest tabletter för att jag mådde så dåligt. Önskar dig såklart all lycka för ingen förtjänar att ha så grov ångest så att man får svårt att andas! <3
    ellie recently posted..Fina barnsaker!

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 20:30
    Permalink

    När man inte har haft ångest själv, så är det svårt att förstå hur det känns, men jag tycker du lyckades beskriva känslan väldigt bra. Min man lider också av ångest emellanåt. Det är jobbigt att se. Jag hoppas du mår bättre ikväll. KRAM!!!!
    Junitjej recently posted..Arbetsdag på Universeum

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 20:56
    Permalink

    Kära du det låter inte alls bra. Ska du inte gå till läkaren så du kan bli sjukskriven och kan få den hjälp du behöver så du få må bra. Man ska inte behöva må så dåligt att man inte kan somna och så vidare. Var rädd om dig nu.
    Kamilla recently posted..Är man inte på plats får jag….

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 21:43
    Permalink

    Ångest är verkligen sååå jobbigt, det tar musten ur kroppen och äter upp en, styrka åt dig

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 22:24
    Permalink

    Vad jobbigt du har det fina du. Jag är glad för att du har någon att prata med och att du kan skriva ner dina tankar och känslor. Visst överlever man men det känns inte så alltid. Kram
    Fnulan recently posted..Vilken makt lärare har över vår kunskap

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 22:32
    Permalink

    Jag finner inga bra ord för vad jag vill säga. Har aldrig upplevt ångest som du beskriver det men jag vet att jag aldrig vill känna så, hade varit så rädd. Så hemskt att läsa att du tänkte att du skulle dö. Och tänk att du ändå tog dig genom dagen i Gävle? Förstår inte hur du kunde efter en sån natt. Men med allt du gått igenom förstår jag att du inte orkar den där känslan längre. <3

    Reply
  • 31 januari, 2019 at 01:08
    Permalink

    Skickar massa med kramar till dig! Ångest är hemskt har haft riktiga ångestattacker jag med men aldrig som den du beskriver nu Jag hoppas du mår bättre snart. Kram<3
    Amanda recently posted..Chris Carter- Nattjägaren

    Reply

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: