november 2009

Jag har nog aldrig varit kär, och ska heller aldrig bli.

Satt och diskuterade med Anna precis om kärlek. Jag sa då, jag vet seriöst inte om jag någonsin varit eller kommer bli kär. Jag har många gånger trott att jag nog varit kär. Men så här nu när jag funderar över det är det mer en nervös känsla. Sån som kan jämföras med när man ska på arbetsintervju eller första dagen i en ny grupp med människor. Rädslan inför att göra fel, rädslan över att förlora det som är bra och framför allt den där sorgsna känslan av att det här kommer aldrig bli bra. Jag har därför idag med facit i hand insett att jag nog aldrig varit kär. Jag har nog kanske trott att jag rent av varit de, men jag har nog inte varit kär. Som det ser ut idag kommer jag nog heller aldrig bli kär. Har man inte upplevt att vara kär vi tjugofem lär man inte uppleva det senare i livet heller.

Jag borde känna mig defekt nu? Jag vet inte, jag kanske är för kritiskt granskande som människa för att kunna känna mig kär.

Kärlek har jag upplevt, jag har fött mitt barn. En obeskrivlig kärlek. Men att vara kär har jag aldrig varit och kommer nog heller aldrig få uppleva. Vad jag varit finns det nog inte ord för? Orolig, rädd och drömmande kanske. Men kär? Tyvärr har jag nog aldrig varit detta.

Fredagen den trettonde.

Den här dagen brukar inte vara rolig för mig. Händer alltid något skit då, tror dock det är slumpen. En gång fick jag en bokhylla i huvudet och en gång råkade jag slå av hela lilltånageln. REJÄL smärta alltså båda gångerna. Jag försöker därför ta det lugnt idag. Fick min mens så klart idag, tur i oturen? Jag har längtat efter de så jag slipper vara PMS:ig men hatar mensen för den gör ont och gör en äckli.

Sonen kikar nu på Cars eller bilar som den heter på svenska. Innan dess kikade både jag och han på ko-gänget och åt fiskpinnar. Nu sitter jag här och tänker annars. Ska försöka skriva lite mera positiva saker idag, känns som hela dagen igår bara var massa surighet.

Annars känner mig mig trött. Tänkte faktiskt vila ikväll. Drömde i natt att jag var typ jagad av nån karl, han slog mig och höll mig fast försökte tvinga mig att ha sex med honom. Vaknade i drömmen och somnade om men fortsatte drömma om samma sak, han var efter mig över allt. Tog på mig höll fast mig, hotade mig. Jag befann mig ena stunden här hemma, sen nere på stan. Grinade till sonens pappa när jag berättade om honom (i drömmen alltså drömde att jag berättade för sonens pappa om den här killen). Jag vet inte vem killen är aldrig sett honom innan, drömde att han våldtagit en femtonåring också. Kände rejäla äckelkänslor när jag vaknade i morse och har gjort hela dagen. Det känns som någon faktiskt våldtagit mig på riktigt fast det var en dröm. Kände hur jag riktigt skrubbade mitt skinn i duschen. DET har ju inte hänt ändå mår jag dåligt av det. Hur kan man drömma om övergrepp som känns så verkliga att man dagen efter mår dåligt över det?

Vart tog allt roligt vägen.

Idag har inte min vanliga ironi haglat, jag har fått någon form av hugg i ryggen eller nått. Känner mig inte alls helt jävla på hugget idag, det vänder nog. Brukar vända så man blir bättre.

Jag har faktiskt inget elakt att skriva, inget ironiskt och inget helt utöver det vanliga. Idag skrämde jag och Linda som fött barn upp Lisa och Malin i studiegruppen bara. Vi pratade om blod och fostervatten. Jag berättade också varför jag tycker ammning är värre en att föda barn. Tror Lisa och Malin kommer välja att ge sina barn ersättning. Hehe.

Jag tyckte ammning var hemskt. Förstår inte hur jag stod ut i sex månader. Stod nog mest ut för andras skull. För alla runt mig tjatade. Själv kände jag aldrig den där njutiga pluttigheten man ser på alla ammande mödrar på nätet. Jag kände en stor PLÅGA varje gång han skulle amma. Hade nog varit annorlunda om han inte sugit sönder min bröstvårta så till den grad att den satt fast på ett stycke köttslamsa och jag kunde lyfta på den. Min bröstvårta var som en sån där fint kluven tomat. Ni vet när man liksom gör den i v-mönster runt hela. BLODET forsade ner för min sons mun och min tutta var blodfärgad och det rann och det blev helt blodigt över hela bröstet. DEN smärtad var den mest verdervärdiga jag upptäckt. Jag vägrade amma på det bröstet den natten. Jag ammade från det andra och när vi besökte neonatal dagen efter (vi hade haft permis under natten) så blev sköterskorna där nere helt chockade, dom hade aldrig sett något liknade. Jag blev omplåstrad eller vad man ska kalla det och fick lära mig handpumpa ut mjölken. Dock funkade så klart inte detta så bra sen, fick stockning i samma bröst och på grund av det fick jag nässpray för bröstmjölken samt tuttmaskin med mig hem. Fick mjölka som en kossa men kom mest blod och var. Kom ingen mjölk alls för mjölken hade sinat i följd av att jag helt enkelt fått bröstvårtan förstöd och dessutom fick stockning. Det här skedde under 10 veckor av mitt liv, 10 veckor som fick mig till att ha ammningsskräck. Jag kan nog dessutom säga att jag redan innan jag började amma inte visste om det var något för mig men valde att prova ändå. Idag fem år senare brukar jag ifrågasätta mitt val där. Jag kanske skulle tagit sån där avstanna mjölkproduktionens tablett direkt. NÄSTAN alla påstår att alla kan amma, men jag tror det är skit snack. Långt i från alla är skapta för att amma, precis som att långt ifrån alla är skapta för att föda barn. Vissa kan föda vaginalt, vissa kan inte. Vissa kan amma, andra kan inte, och i stället för att ge folk dåligt samvete för vad man kan och inte kan borde man ha mer förståelse. VI är inte lika skapta alla människor och kommer heller aldrig att bli.

Lösa tand och tomten bär mask.

Idag hände två stycken stora saker i min sons liv. Nummer ett har han tjatat om i säkert ett halvår då hans tremänning tappade en tand och sonen självklart också ville de. Tyvärr så har då inte sonen haft ”turen” på sin sida dessutom är ju sånt där individuellt, jag var runt fem år när jag tappade min första men finns ju barn som tappar sina första vid 8-9 år också så det där kan man faktiskt aldrig veta. I alla fall idag kom sonen springade från BOMPA och skriker. MAMMA , MAMMA jag har en lös tand. I och med att han haft såna där gånger förut när han haft ”lösa” tänder så tog jag det med en nya salt. Men fick känna och visst rör sig tanden. Det är en framtand uppe. Jag trodde alltid man tappade framtand nere först men tydligen inte min son. Så nu är han så lycklig här hemma, känner sig STOR så klart. Sen berättade han att han minnsan ska ha tänder från TANDFEN för de får alla andra. Hehe, hårda bud. Höhö.

Sen som inte det var nog med storhet så stod han och kikade på kort på mig som liten, och kikar på ett kort med mig och tomten så säger han. ”Mamma, den där tomten bär mask, DET ser man” , jag blev rätt stäld och sa näe tomten är på riktigt. Sonen bara ”JO mamma jag ser ju de, han bär mask. Det gjorde tomtar förr i tiden” , efter lite diskution säger och ”MAMMA dom bär mask nu också. För tomten finns inte. Det är bara folk som klär ut sig och det ser rätt roligt ut”. Haha. Fan jag trodde på tomten tills jag började förskoleklass (eller lekis som vi kallade det) i alla fall, var killarna som berättade att tomten var utklädd och föresten så passade dom på att berätta hur en bebis blev till också. JAG tyckte det var skit äckligt och bestämde mig för att aldrig skaffa barn. Som ni ser så gick det inte enligt min plan. HAHA.

I alla fall så tomten finns inte, han klär ut sig och min son har en löstand. TVÅ stora grejer i ett barn och hans mammas liv på samma dag.

Fan va allt är bajs just nu.

Kan inte låta bli. KAN den där jävla mensen komma nu så jag kan sluta gå runt och vara pms:ig och elak och dryg och sur och fet och arg?! Jag hatar mens, mens är banne mig ett jävla skit från början till slut. Förstod aldrig dom där människorna man läste om i tidningarna som längtade efter att få mens för då blev man stor när jag var yngre. Jag insåg redan som barn att det där var grunden och roten till allt ont. SJÄLVKLART hade jag rätt, mens och religion är banne mig roten på allt ont i världen. Det värsta är att man ska behöva lida med skiten år ut och år in med uppehåll för graviditet eller vid vissa p-medel. Vissa anus jävlar har ju lyxet att slippa även vid ammning. ANDRA stackare har mens som gravida tycker sjukt synd om denna lilla procent. STACKARS jävlar. Dom där veckorna som gravid var banne mig en befrielse att slippa mensigt bajs. Man slapp gå runt och vara arg, sur och lättirriterad. Man slapp vara ett videro och sen mådde man psykiskt bra. För mig innebär mens psykisktohälsa.

Förutom allt det här som ni märker jag är pissig i huvudet idag, tyvärr får ni läsa sådant en gång i månaden. JAG blir så här då. Allt är fel, byxorna sitter tajt och håret ser fuligt ut, och jag får finnar något jag är beskonad från annars. JAG är sjukt sugen på onyttiga saker och vill inte äta mat. Jag är bara allmänt surig och argsig. Oturligt nog så blev även hela studiegruppens arbete till skolan idag totalt sågat av läraren också. JAG bara gah, varför ge oss en eftermiddagstid när vi är som mest omotiverade och sen såga vårat arbete då? Kunde fan tagit två förmiddagar åt alla på den lekande i stället så kunde man känna att man fick mer tid. Just nu förlorade vi massor med tid och arbetet ska spelas upp på tisdag klockan 10.00 . Känner mig totalt omotiverad. HOPPAS jag får mens imorgon fredagen den trettonde så jag kan gå runt och peka finger åt världen och tycka synd om mig själv, det tycker jag fan jag förtjänar efter den här bajsiga dagen.

Tur sonen är go i alla fall. Utan honom kunde fan 89% av alla idioter fått fingret idag.

Snart dags för plugg.

Min studiegrupp och jag bestämde nu på morgonen att vi ska ha studiegruppen här hemma hos mig. Bor liksom bredvid högskolan, då kan vi lika gärna vara här en att springa runt och leta efter studieutrymmen inne i skolan sen.

Känner mig pms:ig vänta bara på att mens skiten ska komma snart så jag slipper vara så här. Har ingen ork, lust eller nått. Gråter och känner mig tjock och är sur. HATAR allt som har med mens att göra. Sorry, blev inget roligt läsa för er idag.

Sonens matlagning och bli frissad.

I måndags fick sonen äran att med sin pappa laga maten här hemma. Dom gjorde då en slags korvrätt med bandspagetti. Blev jätte gott. Sonen kom på receptet själv och jag måste säga att han kanske bli kock som vuxen.

Varje kväll så har sonen kommit på ett litet knep för att få vara uppe lite längre. Han börjar nämligen borsta mitt hår. Jag känner knappast att jag kan köra arga rösten när man bli så ompysslad. Det är sjukt mysigt faktiskt. Han borstar mitt hår medans han pratar om diverse saker med mig. Nu har jag kommit på att senast 20.00 måste han vara i säng därför borstar han mitt hår från kvart i åtta tills åtta, sen går han och lägger sig. Måste erkänna att det är härligt att ha ett stort barn. Även om det gör lite ont i mamma hjärtat ibland när jag tänker på att det snart är 2010 och det betyder att den lilla saken jag en gång bar i magen kommer fylla sex hela år och börja skolan. VART har tiden tagit vägen? Han som en gång låg där på mitt bröst alldeles kladdig och nykläckt kommer gå med ryggsäck till skolan. Tiden går så fort, så himla jätte fort.

Blodgivare.

FICK besked. Jag får lämna blod. Först och främst ska jag bara gå igenom dom grundläggande testerna. Kolla så man inte har någon sjukdom som hiv osv. Men sen får jag lämna, jag ser faktiskt fram i mot det. Tänkte att jag kunde låta er följa den resan lite genom att jag tar med kameran och fotograferar på måndag när jag först ska dit för att lämna blodprover och sedan för att visa när dom tömmer osv. Jag tänkte att om jag visar hur det går till kanske fler blir inspirerade att faktiskt lämna blod. För er som redan är intresserad kan ni klicka på bilden jag lagt upp. Ni kommer då till GE BLOD’s hemsida och får all information ni behöver. Jag är dock en av dom som anser att man ska ge om man vill, vill man inte ska man inte heller ge blod. Alla ska få bestämma själva. Dock har det tydligen varit provocerande för vissa att jag anmält mig för att ge blod. Visst om det var religösa resonemang men vissa anser att man inte ska ge blod på grund av att man då kanske räddar livet på en idiot så som pedofil eller mördare. Jag känner så här att där vänder jag på steken. Jag kanske räddar livet på ett litet barn som råkat ut för en olycka eller av andra skäl måste ha blod för att överleva. Jag kanske räddar liv på någons mamma eller pappa. Kanske en kvinna som fött barn och förlorat massor med blod och kommer dö om hon inte får blod. Om jag då har lämnat mitt blod och hon får det blodet och överlever, ger jag ändå två människor chansen att leva. En mamma som får uppleva livet med sitt lilla barn, och ett barn som i stället för att kanske växer upp och blir deprimerad och tror att h*n dödade sin mamma får chansen att ha en mamma i livet bara för att jag lämnade blod åt dom. På så vis kanske jag besparar oss en idiot. Hellre att någon idiot kanske får mitt blod, än att jag kanske gör en idiot själv genom att inte ge mitt blod när jag vill. SEN som sagt, jag tycker inte alla ska ge blod. Jag tycker det är upp till var och än.

Skit lukt på stan.

Drog ner på stan och pluggade med Lisa. Vi satt på bibblo och skrev våra portfolion och reflektionsuppgifter. Haha något jag uppmärksammade var att även om vi satt och gravade och någon gick förbi, till exempel bibotekarien så började vi genast prata och skrev förbrilt på våra minisar. Så började garva och sa till Lisa, men va fan man beter sig ju som man gjorde när man gick i skolan (alltså grundskolan) så där slänga ner sig i böckerna när någon gick förbi för att fortsätta babbla och garva när personen försvinner. Vi blev klara i alla fall. Gick till pizzerian och åt lite, jag tog en tropicana utan ananas och Lisa en sallad. Sen spanade vi på stan. Handlade en julklapp åt mamma. JÄTTE fin sak, sen gick vi runt så går vi förbi en tant och det börjar lukta skit. Trodde först den där tant lagt av världens brak skit så blev fan halt upprörd. Men så började Lisa rynka på näsan och bara ”FY fan va det luktar”, så ser jag hur folket i massan på stan börjar rynka sina näsor, någon får kvälvningar och håller för näsan och börjar nästan spy utanför din sko. Själv klarade jag inte stanken och höll för näsan med både fingrar och min jacka som skydd. När vi går upp för tappan för att vandra in mot swedbank ingången så tog Lisa som hållt andan i flera minuter luft och började få kräksreflexen och jag bara skrattade och fick i min ännu mer SKIT lukt och kvälvnings känslor. Vi rusade in på swedbank. I gallerian mitt i mellan apoteket och stadium satt sen jag och Lisa och knipte efter luft och garvade som två fjortisar. Så kommer ett gäng tonårskillar från NTI-gymansiet och går ut, dom kom rätt kvickt in igen och skriker ”FY FAN VAD DET LUKTAR SOM NÅGON SKITIT DÄR UTE!” Haha, då började jag skratta igen trots att jag själv befunnit mig i den vedervärdiga doften ett tag. Jag och Lisa skickade sms till DT och skrev följande till TIPSA, dock har det inte kommit upp varför det stank *surt* ”Stank sprider sig över falun. Precis just nu, vad är orsaken.” , jag kunde inte låta bli vi garvade som fan åt de också. Sen började vi gå för jag fick lov att gå till bussen drog många andetag på vägen hemåt men skit lukten började försvinna, men vid bussen stod ett gäng tonåringar som pratade om den jävliga skit doften som spritt sig genom stan alldeles nyss. HADE bra gärna velat veta vad fan de var som luktade. Får nästa dåligt samvete över att jag i min ilska beskyllde den där tanten? MEN samtidigt, det kunde ju varit hon också.

Om mamma tävlingar och blogghysteri.

Alltså jag måste gnälla som VANLIGT. Men sån är jag, jag är en gnällig pessimistisk typ. Folk som känner mig vet att jag är sån och alltid varit. Ändå är jag betydligt mildare och gladare nu än jag var för 10 år sedan. Men som sagt jag är en pessimistisk, synisk och förbannat gnällig och irriterad människa. DOCK kan skämta med det så jag kan faktiskt göra min sura och lite bittra syn på livet med mycket ironi jävligt roligt för andra. Antar att det är på grund av de jag har vänner. Dessutom tror jag att jag är förbannat snäll också, jag försöker ställa upp. TROTS min negativa, bittra och sura syn på livets bördor och krav.

Hur som helst, dessa jäva mamma tävlingar. Såg nu att det går någon där man ska utse bästa mamma bloggaren. Kunde inte låta bli att kolla vad det var för jölligt fjoll folk pysslar med, och vad är de? Jo nått jävla skit där bästa mamma bloggaren ska utses. Det roliga är att dom som nomineras är precis samma som nomineras i tv, skyltas i radio samt tidningar. Det är som lucia i skolan all over again. Jag har följt såna där populära bloggar i början innan deras glanstid. Men så fort dom börjar glänsa tappar jag intresse. Det känns inte längre personligt att läsa om folket som skriver, dom tycks bli så självupptagna och inne i sin ”populär” värld att dom inte skriver om de som faktiskt fångade folk från början. Därimot skriver dom om ”gratis bio”, gå med i ditten och datten. Det som en gång var att beskriva sitt liv på ett intressant sätt blir som att läsa ett reklamblad från typ ”sverigehäftet”. Det finns sjukt många bra mamma bloggare där ute. Jag har sett många, helt anonyma men dom skriver för sig själva inte för läsarnas skull precis på samma sätt som alla nyvald till lucia gjorde för 1-1½ år sedan. Dom kanske får 5000000000 läsare per dag men dom förlorar en i samma stund som dom förändrar bloggen. Jag själv läser för att få ut något av det, inte för reklamen och av beundran och önskan att KANSKE omnämnas i dom populära tjejernas gäng. Där stjärnan och den mest populära får bli Lucia, precis som i grundskolan.

We use cookies to personalise content and ads, to provide social media features and to analyse our traffic. We also share information about your use of our site with our social media, advertising and analytics partners. View more
Cookies settings
Accept
Privacy & Cookie policy
Privacy & Cookies policy
Cookie name Active

Vem är jag.

Min webbplatsadress är: https://www.saramadeleine.se.

Vilka personuppgifter samlar jag in och varför jag samlar in dem

Kommentarer

När besökare lämnar kommentarer på webbplatsen samlar jag in de uppgifter som visas i kommentarsformuläret samt besökarens ip-adress och user agent-sträng som hjälp för detektering av skräpmeddelanden. En anonymiserad sträng som skapats utifrån din e-postadress (även kallat hash-värde) kan komma att sändas till tjänsten Gravatar för att avgöra om du finns registrerad där. Integritetspolicyn för tjänsten Gravatar finns på https://automattic.com/privacy/. När din kommentar har godkänts kommer din profilbild att visas publikt tillsammans med din kommentar.

Media

Om du laddar upp bilder till webbplatsen bör du undvika att ladda upp bilder där EXIF-data inkluderar data från GPS-lokalisering. Besökare till webbplatsen kan ladda ned och ta fram alla positioneringsuppgifter från bilder på webbplatsen.

Kontaktformulär

Cookie-filer

Om du lämnar en kommentar på vår webbplats kan du välja att spara ditt namn, din e-postadress och webbplatsadress i cookie-filer. Detta är för din bekvämlighet för att du inte ska behöva fylla i dessa uppgifter igen nästa gång du skriver en kommentar. Dessa cookie-filer gäller i ett år. Om du har ett konto och loggar in på denna webbplats kommer vi att skapa en tillfällig cookie-fil för att kontrollera om din webbläsare accepterar cookie-filer. Denna cookie-fil innehåller ingen personligt identifierbar information och försvinner när du stänger din webbläsare. När du loggar in kommer vi dessutom att skapa flera cookie-filer för att spara information om din inloggning och dina val för utformning av skärmlayouten. Cookie-filer för inloggning gäller i två dagar och cookie-filer för layoutval gäller i ett år. Om du kryssar i ”Kom ihåg mig” kommer din cookie att finnas kvar i två veckor. Om du loggar ut från ditt konto kommer cookie-filerna för inloggning att tas bort. Om du redigerar eller publicerar en artikel kommer en extra cookie-fil att sparas i din webbläsare. Denna cookie-fil innehåller inga personuppgifter utan anger endast inläggs-ID för den artikel du just redigerade. Den gäller under 1 dygn.

Inbäddad innehåll från andra webbplatser

Artiklar på denna webbplats kan innehålla inbäddat innehåll (exempelvis videoklipp, bilder, artiklar o.s.v.). Inbäddat innehåll från andra webbplatser beter sig precis på samma sätt som om besökaren har besökt den andra webbplatsen. Dessa webbplatser kan samla in uppgifter om dig, använda cookie-filer, bädda in ytterligare spårning från tredje part och övervaka din interaktion med sagda inbäddade innehåll, inklusive spårning av din interaktion med detta inbäddade innehåll om du har ett konto och är inloggad på webbplatsen i fråga.

Analys

Vilka jag delar dina data med

Hur länge jag behåller dina uppgifter

Om du skriver en kommentar kommer kommentaren och dess metadata att sparas utan tidsgräns. Anledningen till detta är att jag behöver kunna hitta och godkänna uppföljningskommentarer automatiskt och inte lägga dem i kö för granskning. För användare som registrerar sig på er webbplats (om sådana finns) sparar jag även de personuppgifter de anger i sin användarprofil. Alla användare kan se, redigera eller radera sina personuppgifter när som helst (med undantaget att de inte kan ändra sitt användarnamn). Även webbplatsens administratörer kan se och redigera denna information.

Vilka rättigheter du har över dina data

Om du har ett konto eller har skrivit några kommentarer på denna webbplats kan du begära en exportfil med de personuppgifter vi har om dig, inklusive alla uppgifter du har gett oss. Du kan också begära att vi tar bort alla personuppgifter vi har om dig. Detta omfattar inte eventuella uppgifter som vi är tvungna att spara av administrativa, legala eller säkerhetsändamål.

Vart skickar jag dina uppgifter

Kommentarer från besökare kanske kontrolleras via en automatiserad tjänst för detektering av skräppost.

Din kontaktinformation

Ytterligare information

Hur vi skyddar din information

Vilka procedurer vi har för dataläckor

Från vilka utomstående parter vi tar emot data

Vilket automatiserat beslutsfattande och/eller profilskapande vi gör med våra användaruppgifter

Branschkrav om delgivning av information

Save settings
Cookies settings