Jag dräneras av socialisation, att vara en del utanför flocken.

Så kommer det igen, ett inlägg som antingen känns igen eller irriterad och upprör. Det där om mig som person, det där oacceptabla i en värld där du förväntas vara på ett visst sätt för att vara en del i flocken.

Jag var till min psykolog i torsdag, den här veckan kom stressen mot mig. Besöket var inbokat sedan en månad tillbaka och vi skulle fokusera på saker som skapar min ångest. Att börja med KBT, jag behöver det där KBT att komma från ångesten jag kroniskt har i mitt bröst. Jag kommer förmodligen alltid lida av lite ångest, men att kunna hantera den och förstå varför den bringar mig sådana panikkänslor. Varför ett minne från barndomen kan sätta sig rakt i hjärtat på mig och känslan av att drunkna inombords. Att älta val jag gjorde som barn och ungdom, eller älta varför jag åt en godisbit. Att längta efter att bara få bort känslan av att drunkna.

Men så kommer den där biten jag så väl vet med mig själv, mina största ångest av alla. Att behöva socialiseras, att behöva skratta, prata och umgås hela tiden. Att alltid i varje liten sekund behöva svara ja på saker för att göra andra glada. Men i nästa stund skrika inombords att “JAG vill inte det här“.

Varje gång jag kliver in i ett rum så händer samma sak, får ingenstans så flyger det känslor mot mig. Jag känner ilskan, någons sorg, en annan persons glädje. Jag känner hur någon är kär i en annan person i smyg, jag känner hur någon annan inte alls tycker om en person i rummet men accepterar denna. Jag är en känslomagnet så vet vad folk känner hela tiden, och jag sugs med i alla känslor och det skapar ett obehag runt mig som att jag ska kvävas av andras känslor.

Det går bra ett tag tills alla känslor fått mig till att helt vara dränerad av känslor. Det här medför att när människor dessutom börjar köra samma teknik som de kör mot andra, mot mig så får jag panik. Jag har redan känt hur dessa människors energier hoppat runt i rum och världen att jag inte orkar att de dessutom ska vara på mig och granska varje steg jag tar. Jag är en observatör, jag håller mig i rummet och läser av dig. Jag minns varje liten detalj du berättat för mig, gjort mot mig eller andra. Jag har en hörsel som inte fixar vissa små skarpa och pipande ljud. Sådana ljud som sägs att endast djur kan höra hör jag tydligt.

Jag önskar bara att människor kunde lämna mig ifred, sluta granska mig och ifrågasätta mig. Låt mig bara få vara mig själv, låt mig sitta i ett hörn ensam, låt mig socialiseras när jag vill, låt mig göra på mitt sätt för även om jag inte säger allt så har jag tänkt saker 10 år framåt. Jag vill vara ifred, jag vill vara ensam men umgås när jag orkar.

I torsdags så sa jag det till min psykolog, jag är ett praktexempel på en högkänslig person. En sådan där människa som bränner ut sig på grund av känna alla andra människor hela tiden. Jag har bara ett personlighetsdrag, är född med ett känsligare system än andra. Jag är fortfarande människa, men känsligare än andra.

Hela mitt liv har jag känt en känsla av att inte passa in, att jag varit för känslig för denna norm och värld. Jag kanske skulle passat bättre som en klokgumma i en annan tid. Den där som hade svaren på dåtiden, framtiden och nutiden. Den som såg och visste, min i en värld full av högteknologi, stress och press passar jag inte in. Jag hör hemma i en stuga i skogen, borta från människor och alla deras åsikter och görande.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer! Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

54 thoughts on “Jag dräneras av socialisation, att vara en del utanför flocken.

  • 27 januari, 2019 at 09:01
    Permalink

    Jag kan både känna igen mig men ändå inte.. Känns så konstigt att man kan bli så dränerad av det, men samtidigt.. Jag går ofta undan när det kommer folk/gäster till min man hit hem. Så jag förstår dig samtidigt.
    Annica recently posted..En levande tro i vardagen

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 21:16
      Permalink

      Ja det är inte så lätt det där, att liksom känna att man inte orkar <3.

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 09:16
    Permalink

    Jag känner igen mig mycket i det du skriver!
    Att man tar in alla ljud, alla stämningar och alla känslor! Sån är jag med!
    Sen sitter jag även efter sociala tillställningar och ältar hur jag betedde mig! Pratade jag för mycket, skrattade jag för högt! Sa jag något dumt!
    Även om jag å ena sidan är väldigt social så dränerar socialisation mig fullständigt!!
    Katja recently posted..Idag.tog.det.stopp.

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 21:15
      Permalink

      Åh <3. Det låter som vi är precis lika där. Den där känslan med “pratat för mycket, för litet” att man ska behöva må dåligt av sådant egentligen. Så sorgligt 🙁

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 09:34
    Permalink

    Det är svårt det där, jag vill säga att man inte ska passa in men har drivits av samma känslor hela livet. Försökt hitta min plats och passa in, men det är kanske inget för oss?
    KBT har hjälpt mig iallafall, hoppas du kan få må bättre iallafall, det är jobbigt när allting är så jobbigt hela tiden, att umgås, socialisera sig osv. Kram
    Pärla recently posted..Äntligen hemma

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 21:14
      Permalink

      Det kanske är så, att för alla är det inte meningen att man ska passa in. Vilken fin tanke på något sätt :). Kramar <3

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 11:07
    Permalink

    Oj! Gud vad jag känner igen mig! Jag är själv introvert och blir väldigt lätt påverkade av andras “energier” och humör. Gillar att vara social men oj vad det suger energi. Jag vet dessutom inte hur många gånger folk blivit irriterade på mig för att jag blivit på dåligt humör på grund av att dom varit det. “du behöver väl inte bli irriterad bara för att jag är det?!” Men jag vet faktiskt inte hur man inte skulle kunna bli påverkad?

    Kanske inte så konstigt ändå att jag bytte en lägenhet i stan mot ett hus på landet 🙂
    Therese recently posted..Vecka 4

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 21:00
      Permalink

      Jag tror att det är så för personer som oss, man blir helt slut efteråt. Allt som ska tas in och sedan att man saknar filtret att sålla bort :-o. Jag känner väl igen mig i det där så går man upprörd därifrån, fastän man inte egentligen var arg utan för att man påverkats. Det låter fullt logiskt <3

      Reply
      • 28 januari, 2019 at 14:21
        Permalink

        Skönt att det inte bara är jag <3 Började ju fundera lite när så få som jag pratat med förstår mig haha
        Therese recently posted..Vecka 6 (5+0)

        Reply
  • 27 januari, 2019 at 11:15
    Permalink

    Sådär är jättejobbigt då man känner, tror det är mer än vanligt att många har så med, Många fler än man tror faktiskt. Jag ses för ytan ut att vara glad och självsäker, men jag kan också känna obehag och stress i vissa sutuationer
    Mirre recently posted..Som gnistrande kristaller

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 20:54
      Permalink

      Ja verkligen, det är inte kul direkt men är nog ganska vanligt.

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 12:21
    Permalink

    Känner så väl igen mig, Du blir troligtvis inte förvånad att jag har samma lika känsla… vi är ju rätt lika.
    Så jäkla jobbigt, att försöka slå knut på sig själv för att göra andra nöjda och känna av andras outtalade krav.
    När kroppen protesterar och säger STOPP då måste u lyssna.
    Ta hand om Dig, kram

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 20:48
      Permalink

      Det blir jag inte. Vi är lika, det känns ofta som vi liksom har så mycket likheter med varandra 🙂

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 13:02
    Permalink

    Vaf jag känner igen mig själv i det som du skriver. Jag observerar alltid andra människor och kan känna någon annans känsla för stunden. Jag har alltid vart känsligare än andra och vill helst umgås när jag själv vill och helst inte när andra frågar om jag vill ses. Så skönt att få en ögonöppnare. Jag hoppas att kbt hjälper dig att lindra din ångerst. ❤️
    Jennysvardag recently posted..Bak och dans lördag

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 20:55
      Permalink

      Tack fina du, du kanske också är högkänslig? <3 Det låter i alla fall så av kommentaren att döma 🙂

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 13:47
    Permalink

    Känslor kan verkligen vara så svåra att hantera ibland, och huvudet blir helt kaos! Försöker andas och kanske blunda för att lugnas, men hoppas det kommer bli bättre för dig! <3

    Reply
  • 27 januari, 2019 at 14:11
    Permalink

    Jag känner igen migi det du skriver. Men jag brukar ha möten iblandmed en kurator istället för psykolog. .

    Vill du prata av dig med nån som suttit i nästan samma sits som du

    Finns jag på messenger
    Sofia recently posted..Vilse i mig själv igen

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 20:46
      Permalink

      Tack så fint att du erbjuder dig <3. Är okej, jag har min psykolog och att bara få ha ut mina känslor kan vara precis vad jag behöver ibland.

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 15:25
    Permalink

    KBT kan verkligen vara ett verktyg om man hittar rätt i det. Jag gjorde inte det när jag var yngre så jag avslutade samtalen och behandlingen. Just för att psykologen hela tiden tryckte på saker jag lyckligt valt bort i mitt liv. Som att vara med på allt, svara på alla sms och alla samtal. Jag mår bra av att kunna stänga av och stänga in mig stundtals, men i KBT-världen var det som att det inte var accepterat.

    Vet du vad jag tycker är fint? Att du vet vart du hör hemma. Och att du har hittat hem. Det är inte alla som gör det någon gång i sitt liv ❤️

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 20:56
      Permalink

      Visst är det så, ibland så tror jag liksom att man helst vill undvika det som är jobbigt. Tycker det är fint att du delar med dig med <3. Tack så fint skrivet 🙂

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 15:55
    Permalink

    Jobbigt med en massa ohälsosamma tankar och känslor du har svårt att bli av med 🙁 jag hoppas verkligen att det blir bättre!

    Reply
  • 27 januari, 2019 at 16:20
    Permalink

    Jag känner verkligen igen mig. Alla tror att jag är super social, jag HATAR att vara social, det är jag för att jag har ett tvång i mig, inte för att jag verkligen vill. HATAR stora fester, fina middagar och kalas. Jag vill vara hemma i min trygga vrå. Jag förstår dig verkligen
    Fnulan recently posted..Ord från Oscars pappa

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 20:58
      Permalink

      Min psykolog sa det där med att man tackar ja beror på att det är ett sätt att slippa ångesten över att någon ska bli besviken, eller upprörd. Men ångesten kommer ju ändå när man blir tvingad att göra saken.

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 16:29
    Permalink

    Skönt att psykologen kunde sätta ord på det, kan görs stor skillnad tänker jag när man själv förstår varför man känner som man gör. Känslor kan vara svårt att hantera för många och tar man år sig mycket intryck blir det ju svårt
    Lexochlogan recently posted..THE FIRST BIRTHDAY PARTY

    Reply
  • 27 januari, 2019 at 16:30
    Permalink

    Min faster jobbar en hel del med det där med högkänslighet i sitt jobb som samtalskonsult. Jag tänkte direkt på det när jag läste början av ditt inlägg. Jag känner igen mig till viss del, men inte så att jag är något skolboksexempel på något vis. Hoppas att ni kan hitta bra hjälpmedel för dig att jobba med det.
    Anna recently posted..Veckan som gått – Lyx och Yakiniku-tacos

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 20:59
      Permalink

      Intressant, det där med din faster :). Spännande att du kopplade ihop saken så fort dessutom :).

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 17:00
    Permalink

    Så jobbigt att behöva känna att man inte passar in! Den känslan är otroligt svår. Såklart att du passar i n och självklart ska du inte göra det som andra förväntar sig. Gör det du vill!
    Junitjej recently posted..Vitt landskap

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 21:01
      Permalink

      Mest jobbigt att känna och att folk liksom kräver att man måste vara så social.

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 18:09
    Permalink

    Att vara högkänslig kan ta enormt på krafterna. Jag har en elev som är det och hon noterar precis allt. I vissa lägen är det en tillgång men det kan också vara tvärtom.
    Znogge recently posted..Skam den som ger sig!

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 21:01
      Permalink

      Ja verkligen, förstår precis din elev där. Känslan av att känna det där är svårt :-o,

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 18:25
    Permalink

    Tänk att jag känner precis igen mig i det du skriver. Inte alls lätt det där. Antagligen är det därför jag trivs bättre hemma än på jobbet.

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 20:41
      Permalink

      <3. Nej det är ju det inte, så mycket man känner hela tiden och bara vet.

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 19:10
    Permalink

    Så fint du beskriver det! Jag känner igen mig i mycket av det du beskriver. Jag är också högkänslig och just det där med att suga åt sig alla andras känslor och energier kan verkligen vara dränerande. Särskilt när det kommer till känslor som lutar åt det negativa. Att en annan människa skäms, känner sig ensam eller dylikt. Just den vetskapen och känslan kan hänga över mig i flera dagar! Så bra att du går hos psykolog. Det ger mycket! <3

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 20:45
      Permalink

      Så fint att du tycker det. Visst är det så, och så hänger det kvar i en som en skugga :/

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 19:52
    Permalink

    Vet ju, att du redan vet så mycket. HSP kan verkligen konsten att dränera. Gissar att du läst ”Drunkna inte i dina känslor”? Kanske är jag HSP, min make antyder det ibland, men jag är också extremt bestämt och har de senaste tre åren helt skurit av ALLA som kräver mer av mig än jag orkar ge. Blir riktigt förbannad när någon vågar kalla sig vän och egentligen bara vill ha en massa råd eller tips för att rädda sig själv. Tror verkligen KBT kan hjälpa, en dag i taget. Det är helt okej att leva ett liv andra inte förstår, du är helt fantastisk och låt inte dig själv tro något annat <3
    Marie recently posted..Fem Udda Dagdrömmar

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 20:44
      Permalink

      Ja verkligen, har inte läst den men har läst mycket annat. Du kan säkert ha det personlighetsdraget, det är ju egentligen inget man är utan har. Man är född med en extra känslighet liksom. Tror jag absolut, i alla fall för redskap att stänga av.

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 19:59
    Permalink

    Så jobbigt att behöva ha sån ångest men hoppas att KBT kommer hjälpa dej 🙂 Inte lätt för mej som mår bra att veta hur du mår :/
    Sarah recently posted..ÄNTLIGEN

    Reply
  • 27 januari, 2019 at 20:03
    Permalink

    Alltså vilket modigt och naket inlägg. <3 Det är starkt att våga dela med sig av sitt innersta på det sättet som du gör här. Jag finner inget upprörande i inlägget. Tvärtom är jag impnerad över hur du öppnar upp och vågar. Om fler vågade så tror jag inte att det skulle ses som så upprörande eller irriterande. Tabut för att prata om det skulle minska och det skulle inte ses som så ovanligt eller speciellt om det talades mer om det.
    Hannas krypin recently posted..En lördag i slutet på januari

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 20:40
      Permalink

      Åh tack <3. Känner mig inte direkt modig men det kanske hjälper någon som du skriver 🙂

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 20:32
    Permalink

    Kanske ska börja kalla dig för klokgumma trots att det är 2019 😉 Är själv högkänslig så förstår dig, men tror du fyller en fantastisk funktion här på nätet där du når folk. Samtidigt får du själv avgöra när du släpper in folket men kan även gälla att du får välja när du håller dem på avstånd. Oavsett vill jag som ny i bekantskapen säga att jag är tacksam att du finns iaf och att jag tycker du hör hemma här 🙂 Kram
    PT Lilla Ax recently posted..Topp tre med strössel

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 20:38
      Permalink

      Tack så fint skrivet :). Jag känner ibland det där att man liksom bara känner så mycket, det är dock fint när man vet att fler är högkänsliga tror det är då man liksom vet och förstår 🙂

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 20:46
    Permalink

    vilken starkt inlägg, du är så stark <3
    Känner igen mig så otroligt i din text så om du behöver prata någon gång så skriv gärna ett pm på fb eller något 🙂
    Glöm inte, åter igen – att du är så fruktansvärt stark

    Reply
  • 27 januari, 2019 at 21:01
    Permalink

    Jag är också högkänslig. Men jag tänker att du har nog även mediala förmågor som att andras energier påverkar dig så mycket. Försök att ta hand om dig och gör livet för dig och din son. Kramar från mig
    KaMILLA recently posted..Jag har en plan – En hatthylla.

    Reply
    • 27 januari, 2019 at 21:11
      Permalink

      Så är det absolut, känner av sådana energier med och har aldrig tänkt på att även den saken nog påverkar mig med. Så fint att du påpekade det :). Kramar <3

      Reply
  • 27 januari, 2019 at 22:31
    Permalink

    Usch vet hur Det är o leva med ångest men mkt har försvunnit pgrav att man lärt sej hantera och undvika saker som inte är så bra för en . Jag hoppas verkligen du lär dej hur den fungerar så det intr blir allt för jobbigt o ångesten tar över . Kram till dej ?

    Reply
  • 27 januari, 2019 at 22:43
    Permalink

    Tack för detta inlägg! Du beskriver ett barn som jag hade i min senaste barngrupp som vi funderade mkt kring. När jag läste detta kände jag direkt det är ju h*n så imorgon måste jag ringa till en gamal kollega o berätta om detta inlägg! Tack för du delar med dig o tack för din kunskap! Du är stark modig och du duger precis som du är
    Hanna recently posted..Dagspa på the lamp

    Reply
  • 28 januari, 2019 at 01:03
    Permalink

    Oj vad jag känner igen mig i texten. Jag är likadan nästan känner väldigt lät av hur folk mår och deras sinnestillstånd. Och ja jag vill inte heller vara social hela tiden utan när jag vill. Tycker det borde vara helt okej. Men som du säger tycker inte normen det 🙂

    Reply
  • 28 januari, 2019 at 13:18
    Permalink

    Riktigt fint och ärligt inlägg. Att du delar med dig av detta hjälper många att sätta ord på på det de själva känner och det finner jag inget upprörande med. Starkt av dig!
    My wonderful loves recently posted..Inskolning

    Reply
  • 30 januari, 2019 at 08:14
    Permalink

    Att vara högkänslig är på både gott och ont. Det goda är att man har gott om empati och det onda är just som beskriver, man känner allt. Jag har heller aldrig känt att jag passar in, har alltid fått höra att jag är extra känslig, vilket retar gallfeber på mig. Folk vill att jag ska vara någon annan än jag är. Båda mina barn är också det och jag kommer aldrig yppa ett ord om att de är för känsliga. De känner bara mer än andra. Jag har ett tips, vet inte om det funkar på dig, men sätt dig på morgonen och blunda. Tänk sedan att det kommer en rosa bubbla som landar på dig och som omsluter dig, tänk dig att du är i bubblan och att den skyddar dig. Man kan göra detta flera ggr varje dag. Tar du in lika mycket efter det?
    Sandra recently posted..Jag är en stolt vinsamlare.

    Reply

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: