Jag måste få ventilera mig om en händelse jag upplevde här i veckan. Jag befann mig för att välja tapeter. Helt plötsligt börjar det höras upprörda röster bakom mig. Det är en kvinna och personal från stället som har en dispyt om lägenheter. Det hela handlar om att kvinnan som tydligen går på aktivitetsstöd vill ha en större lägenhet. Hon bor i en tvåa med två barn, bostadsbolaget säger då att man bestämt att inte ge större lägenheter än just tvåor till personer med aktivitetsstöd eller socialbidrag.
Jag försöker att inte lyssna, men det blir svårt eftersom rösterna höjs. Kvinnan säger då uppgivet och aningen irriterat ”MEN jag har ju en tredje på väg”, det är här nu det obekväma sker. För personalen svarar kvinnan med ”HADE jag varit du, hade jag inte skaffat en tredje om jag inte haft ett jobb. DU borde tänkt till före”.
Nu är det ju så att man får tycka och tänka vad man vill. Men sånt där säger man väl ändå inte till någon? Jag blev alldeles paff, och började känna att det där med att välja tapeter var svårare än svårast. Dels för att jag avskyr såna där situationer när folk bråkar och är upprörda, men även för att jag har så grymt svårt att koncentrera mig fortfarande på en sak eftersom jag har utmattningssyndrom.
Kvinnan började med att hon behövde större, och personalen säger åter igen att det var väldigt olägligt av henne att bli gravid igen. Personligen känner jag väl att ingen har med den saken att göra? Och än mindre har man väl rätten att slänga något sådant i ansiktet på något? Kvinnan ifråga går med orden ”JAG tycker ni har väldigt konstiga regler” och personalen bemöter detta med ”JA tyck det då!!!”. Nu jobbar inte jag med sånt här, men rent spontant ger det väl inte ett speciellt bra intryck utåt att sätt säga så där. Kvinnan kommer ju förmodligen inte tala speciellt bra om stället? Eller?
Sedan händelsen har jag gått runt och grubblat i detta. Mest för att jag är som en svamp med sånt här. Jag suger åt mig konflikter och mår dåligt av dessa själv. Jag tänker på kvinnan. Ibland önskar jag bara att man slapp se saker så inte allt åkte rakt in i mitt system hela tiden. Jag önskar jag hade ett filter som kunde filtrera bort sånt här, så jag slapp fundera och ta till mig andra människors känslor. Men så här är det väl när man är HSP antar jag, man kommer alltid få allt på sig oavsett man vill eller inte.
Hur är ni? Brukar ni ge er in i diskussioner eller blir ni som jag. En sådan som blir förstenad och bara mår dåligt? Jag tror inte någon av kategorierna är fel, jag tror båda gör rätt. Bara det att man är olika människor och reagerar olika på olika saker.
