
Klockan fyra klev jag ur sängen och nu är jag på min resa mot Västerås och Mälardalens högskola. Det känns spännande, nu börjar mina studier mot ett nytt yrke. Ett yrke jag velat ha sedan 2008 när jag började utbilda mig till lärare.
Orsakulla mamma vid 20 – Dalaliv, finporslin & pudelliv!
Ett dalaliv med känslor, djur och porslin!

Klockan fyra klev jag ur sängen och nu är jag på min resa mot Västerås och Mälardalens högskola. Det känns spännande, nu börjar mina studier mot ett nytt yrke. Ett yrke jag velat ha sedan 2008 när jag började utbilda mig till lärare.

Vissa dagar kommer man nog aldrig glömma. Jag antar att den här dagen är en sån dag, intensiv och full med saker som pressats in i huvudet. Ibland blir det som att man får hjärnstopp totalt såna dagar, det är som att huvudet säger Nu räcker det. Ungefär så var min dag idag, jag kände nog att huvudet behövde paus en stund.
Hur som helst det blev pannkakor till middag då inspirationen var just pannkaka kan man säga. Vi har inte gjort så mycket mer, jag försöker förbereda mig inför kommande resa både mentalt och även lite kring vad ska jag ta med mig. Tycker alltid att resor även om de bara är för en natt känns som ett projekt. Jag är absolut den som är gladast när man är på väg hem och känner att man överlevt allt.
Jag borde verkligen vika tvätten man har noll lust, samtidigt är det ju sånt där man bör göra när det väl är dags. Men alla dagar finns inte lusten, jag tror faktiskt den för hänga idag.
Vad har ni gjort idag? Har er dag varit lugn eller som min intensiv?
Inlägget är i samarbete med Flexlimit.

Hur ser ni på sparande? Är ni duktiga på sånt, nu har jag fått chansen att skriva om saken. Jag måste erkänna att när det kommer till att spara är jag mer som hon Slösa i Lyckoslanten men fick i skolan som barn. Jag vet jag borde verkligen spara mera, men det finns ju så mycket roligt att köpa ibland. Känner ni inte igen ner? Dock köper jag bara saker jag behöver egentligen, så frågan är om det är slösaktigt då?
Jag får väl erkänna att jag dock aldrig haft några skulder, utan jag betalar alltid för mig. Dessutom lånar jag ogärna pengar och skulle aldrig låna ut pengar själv. Eller ja kanske till en riktigt nära vän eller familjemedlem, men inga andra. Min uppfattning är väl att man aldrig får tillbaka pengar som man lånat ut. Då bjuder jag hellre än lånar ut. Samtidigt förstår jag ju att folk hamnar i kniviga situationer, jag skulle aldrig drömma om att vara jävlig mot någon som behöver ta ett lån. Alla är vi olika och ALLA kan nog hamna i en situation där ekonomin riktigt brister tänker jag. Man kan ju ha lyxfällan som ett exempel på sånt. Det är nog lätt att förköpa sig, bli sjukskriven eller något och sedan sitta där i skiten tänker jag. Men då borde det väl vara enklare att ta ett lån av annat slag än att låna av vänner? Eller hur tänker ni? Tycker det kan vara svårt med sånt här, så lätt att tänka när man aldrig hamnat där själv liksom.

Jag har få bilder tagna av någon annan. Men denna från när vi var i Göteborg tog William på mig i somras under tiden när vi var på husvagnssemester. En sån härlig upplevelse, saknar att vara ute med vagnen.

Idag efter jobbet så gick jag genom stadsparken hem. Det var isigt kallt idag, verkligen så där kallt så man bara önskade sig en varm brasa och en het kopp med choklad. Jag har inget så jag fick nöja mig med mysplagg. William har haft sin kompis här hela dagen, så jag bjöd grabbarna på spagetti och köttfärssås. Sedan har jag jobbat, börjat smått förbereda mig inför resan som är rätt snart i tiden och sålt en garderob genom Blocket.
Vad har ni gjort idag? Har ni också höstlöv som färgar marken hos er? Har ni det varmt eller kallt som här i stan?

Nyss kommit hem efter att ha varit på jobbet, det är skönt när man kommer hem tycker jag även om det finns en hel del man måste göra hemma med.
William har en kompis här och jag gör inte så mycket satte mig ner här för att bara skriva lite, egentligen borde jag kanske skriva något mer meningsfullt men vissa stunder kommer man inte på något. Jag har i alla fall haft en dag med massor med skratt och tänk så mycket lycka det ger. Håller ni inte med?

Tror det är Aldrig bli som förr som jag känner är ganska bra sätt att taggs sig själv att fortsätta med något annat i livet. Att inte bli så att man står och stampar utan går vidare.

När jag var sjutton år flyttade jag hemifrån. Det är alltså 16 år sedan jag flyttade hemifrån nu. Åren går så himla fort, om jag tänker på det är det alltså nästa år lika länge som jag bott hemifrån som jag bott ensam, helt galet! Hur som helst, när jag flyttade hemifrån åkte vi till Falun och även Valbo för att handla saker till mitt hem. Bland annat så köpte jag tre burkar med tandpetare. Dessa har nog lite känts som en evighetsgrej för de har aldrig tagit slut, förrän igår när jag såg detta. Det var alltså den sista som var kvar efter 16 år. Trä håller ju ganska länge, speciellt när man så sällan använder tandpetare.
Hur är det då att flytta hemifrån när man är sjutton kanske ni undrar? Sen hur hade jag råd har jag många gånger fått höra. I min första lägenhet så bodde jag högst upp i ett hyreshus med ungdomsrabatt. Det var galet slitet och från min lägenhet fanns det en dörr så man kunde komma direkt ut på en egen vind. Det var massor med silverfiskar, spindlar och fanns även råttor i huset som jag tack och lov aldrig behövde se med egna ögon. Däremot fick jag förmodligen sorksjukan därifrån eftersom det inte fanns någon annan förklaring till en vecka på sjukhus med extremt feber och massor med antibiotika och smärta. Vill ni veta mer om den saken får ni gärna skriva en kommentar så berättar jag.
Min pappa dog ju när jag var 9 år så därmed fick jag barnpension, något man får när ens förälder dör. Därmed kunde jag flytta hemifrån något jag verkligen ville och som passade mig utmärkt. Jag bodde i den lägenheten i 10 månader för att flytta till nästa, där bodde jag i ungefär 10 månader och så blev det Falun 19 år gammal. Väl i Falun så bodde jag i samma lägenhet i ett år och tre månader tills jag flyttade ihop med min lillasyster. Jag var då tjugo år och höggravid, födde William och vi tre och även syrrans dåvarande pojkvän bodde där i ungefär sex månader tills jag flyttade till en ny lägenhet ensam med William. Det var en tvåa, där bodde jag i ett år och nio månader. Vi flyttade därifrån och hit där vi bor nu 1 december 2006 och här blev jag kvar. Här där jag bor nu är faktiskt den platsen jag bott på längst någonsin.
Jag har flyttat så många gånger i livet tills jag kom hit och hittade rätt, jag trivs så bra här i huset med lägenheten, läget och grannarna. Har svårt att se att jag skulle vilja bo på en annan plats, det är verkligen huset jag kallar mitt hem.


William ville äta pizza och gärna en tacovariant. Han sa att avokado kunde vara gott på så det slog vi till med. Avokado, mozzarella massor med tacochips och sedan tog han tacosås till också. Kan verkligen rekommendera att göra en sån här pizza för det var så himlans gott!
Avokado är nog en sån sak många tänker att man inte kan värma, men vet ni det är även jättegott med avokado på varma mackor så kan även tipsa om den saken. Sen är det ju något speciellt med hemmagjord pizza så himlans gott verkligen.
| Cookie name | Active |
|---|