Jag åkte upp till Ta till vara här i stan igen då jag bett min bror att hålla utkik efter en kista om det skulle dyka upp en. Jag ville nämligen ha en för att lägga bokstavligt talat alla barnböcker i. Som lärare blir det en hel del böcker som ni säkert förstår, den här rymde alla böcker och det finns fortfarande kvar plats. Gissa vem som är nöjd? Fick betala 200 kronor för den.

Jag började med att städa igenom den när jag kom hem, när jag ändå städade så fick julen även försvinna för det här året. Det kände som tiden var inne för det nu. Lite sorgligt men så är det ju. Det var dags för julen att lämna hemmet och säga hej då, tiden var inne så nu är det vår här i hemmet igen.

Den står nu bredvid soffan, jag får se om den kommer fortsätta stå där eller om den får flyttas på, jag har nämligen inte riktigt bestämt mig för om den ska stå där eller inte. Ser ut som den står pressad mot fåtölj och soffa men så är inte fallet, det finns ett bra mellanrum där.

Jag har alltid låtit julen försvinna någon dag i mellandagarna, oftast rent av dagen efter julafton. Men i år står den kvar, jag känner ett vemod i att plocka undan julen i år. Jag försöker förstå varför men tror att jag bara vill suga kvar i tiden.

När julen är bortplockad kommer ju allt att vara just bortplockat. Då är det nytt år som gäller, nya utmaningar och saker som måste göras. Jag känner att december på något vis knyter om året som varit och kanske jag behöver den saken just i år. Få knyta om ett tag, inte släppa taget om det som varit och släppa in det som komma skall.

Det är så märkligt, jag har aldrig känt så här innan. Jag har tyckt det varit skönt att lämna året som varit för att bygga och börja om på ett nytt år. Men jag känner inte så i år, istället känner jag en panik i att möta 2018, att möta februari när jag fyller år. Att ta mig till sommaren och värmen griper tag i hjärtat på mig. Jag som älskar värmen och sommaren, jag undrar varför det känns så här. Varför ger du mig sådant vemod 2018.

Jag vill bara ha kvar tiden en stund, bara vara som jag är just nu. Titta på serier, höra snön knastra under mina skor. Kanske göra något jag inte brukar? Men jag vill inte riktigt än släppa taget som julen och gå vidare med ljusa tider, jag städade idag och tänkte att jag borde ta bort julen. Men jag behåller den lite till, jag gör så. Jag behöver göra det, för min skull för någonstans inom mig växer en känsla av att det är just det här jag behöver. Visst är det konstigt vad vi kan behöva olika saker i olika tider i livet?